söndag 7 februari 2010

Well. Första delen av tjejkvällen igår var trevlig iallafall. Verkligen mysigt.
Min ena moster hade med jättefina smycken som hon gjort själv. Jag köpte ett halsband och ett par örhängen. Jättefina! Sen hade syrran med sig massagebänken där man fick massage om man ville. Jag och mamma bastade, men det var 90 grader i bastun så vi höll på att bli skållade! Lite väl varmt för min smak. Näshåren krullade sig i snoken av hettan, fanimej.

Vi åt supergod mat också, jag och syrran åt ädelost & broccolipaj och resten av gänget åt köttfärspaj. Efter matintag och bastande tog min ena moster fram pinnarna. Jo, hon har sånadär energipinnar i metall med handtag på som man ska hålla i. Jag vet inte riktigt vad de kallas för i folkmun. Man kan gå runt i huset och se om pinnarna rör sig på olika ställen där det finns extra mycket energier, eller så kan man göra som vi gjorde och fråga andarna massa saker, de svarar sen ja eller nej med hjälp av pinnarna.. Det var hur häftigt som helst. Men det var väldigt svårt att komma på frågor. Jag hade en fråga som jag ville ställa, nämligen om farmor fanns runtomkring mig, jag har många gånger fått den känslan. Om hon var det bad jag pinnarna gå i kors och om hon inte var det bad jag att de skulle gå peka utåt. Och jag hann knappt ställa klart frågan innan pinnarna korsade varann. Det kändes oerhört tryggt. Och som en härlig bekräftelse på mina misstankar.

Det där höll vi nog på med i flera timmar. Skitcoolt var det. Och vi pratade övernaturliga saker vi varit med om eller upplevt. Jag berättade om en gång när jag var liten och sov hos min ena moster, om ett par garderober som var jävligt obehagliga. Jag sa att jag trodde det spökade där. Hon bekräftade detta och berättade att både hon och hennes son varit med om saker där och att hon var glad att de inte bodde där längre. Däremot kunde min kusin, som fortfarande bor hemma, inte längre sova i sitt rum i deras nuvarande hus, just för att hon varit med om så mycket obehagliga saker där. Det var otäckt men änså spännande att diskutera allt som vi varit med om och utbyta erfarenheter. Det där med att vara känslig för övernaturliga saker ligger lite i släkten på mammas sida även om alla självklart inte kan känna av det.

Och sen kom då telefonsamtalet from hell och allt blev förstört. All stämning försvann med ens och jag glömde både ljuskatalogen och kameran, därför kan jag inte bjuda på några bilder från kvällen ännu. Tror mamma skulle hämta syrrans massagebänk och mina grejer imorgon så då kanske det dyker upp någon bild.

3 kommentarer:

Marie sa...

Kul det där med pinnarna och energin :-) Jag skulle gärna vilja veta om jag har någon "hjälpare" vid min sida :-) Enligt Margit Sandemo så har ju alla det.

Synd bara att det blev ett sånt tråkigt slut på kvällen :(

Kram

Marie sa...

Mm tror också de fortfarande finns med :-)

M sa...

oj vilken spännande kväll!! Såna currypinnar vore spännande att testa, du kan ju även få möbleringshjälp av dom. Som du säger, känner man nog ändå om man har någon hos sig. Tur att det slutade skapligt ändå, trots den otäcka olyckan! Kramiz m