måndag 12 maj 2008

idag har jag inte gjort nånting vettigt faktiskt. bara läst böcker. läste ut "mina hemligheter", och har ni inte läst den kan jag varmt rekommendera den. jag småfnissade mig igenom hela boken.
sen plöjde jag igenom gardells "så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter," för tredje gången. det är en av mina favoriter.
nu har jag precis börjat i lundells "jack." plus att det är sex eller sju böcker på väg hem till mig från bokus också. min så kallade läsperiod verkar hålla i sig ett tag till.

det känns så skönt att jag har börjat skriva lite smått igen, efter nästan två års uppehåll.
jag som har skrivit hela mitt liv, och som har skrivit dagbok så länge jag kan minnas.
men något hände som fick mig att sluta skriva helt. jag har alltid använt ord som en slags terapi förut, men ibland blir orden för stora och mäktiga, och istället för att fungera som en form av självhjälp, blir det alltför jobbigt att skriva om hemska och jobbiga saker man varit med om, så man låter bli istället. för man vill ju inte riva upp de alldeles färska såren, som det kanske börjat bildas en tunn, tunn hinna på i väntan på att de ska läka helt.

vissa saker kan helt enkelt vara alltför jobbiga att skriva om. som när någon dör. eller när man blivit sviken. då känns det som att inga ord i världen räcker till ändå.
men till ens "vanliga" hjärnspöken kan orden stötta mer än man tror. att liksom få skriva av sig alla känslor och tankar.
det känns som att min skrivkramp är på väg bort, så länge jag inte skriver om alltför djupa och stora saker. för stora tankar finns det, men kanske alltför stora för att klä i ord. och alldeles för utlämnande också för den delen. de orden spar jag till min riktiga dagbok, om jag skulle få för mig att öppna den igen en vacker dag. just nu räcker det med bloggen känner jag.
man får ta ett steg i taget.

oj. blev mycket ordbajs där.
fast ordbajs är bra för själen.
well. jobbar 7.00-14.00 imorgon. kortisdag. ska bli skönt. :)

0 kommentarer: