tisdag 10 februari 2009

vi fick en förfrågan igår av våra goda vänner, lina och larsa, om vi ville följa med till örebro på lördag för att fira alla hjärtans dag där och sova över en natt på hotell.
jag tyckte det lät som en riktig toppenidé! efter allt som har varit på sistone så känner jag att det skulle vara kul att komma bort lite och se något nytt och tänka på något annat och bli lite uppmuntrad.
min andra hälft höll dock inte riktigt med. eller nja, han sa att han redan hade planerat att laga mat här hemma till mig på alla hjärtans, (precis som om han inte kan göra det någon annan gång istället då och rucka på sina planer, för att istället följa med till örebro.) jag håller med, det var gulligt av honom att ha tänkt sig att fixa käk till oss, men ändå.
dessutom skyllde han på att han har en mattetenta coming up. men den är inte förrän nästa fredag! nästa fredag, så då borde han väl ändå hinna plugga ändå? nej, säger han.
the king of bad excuses, säger jag.

jag blir så besviken bara.
visst, det är tråkigt att inte ha möjlighet att följa med på olika saker pga pengar, men på sistone känns det som att vi inte har varit med på NÅNTING alls. inte för att vi inte vill, utan för att jonas inte vill eller för han har något annat planerat.
nu skulle vi ju för en gångs skull kunna ta oss råd att följa med men då går det inte pga en flyktigt planerad middag (som inte ens har en meny än) och en tenta som han har om tio dagar.
jag önskar bara att han kunde tänka lite på mig och se vad jag behöver också.
jag blir ledsen, för med tanke på hur många gånger lina och larsa bjudit med oss på saker och vi tackat nej, så tror de väl snart att vi inte vill träffa dom och slutar fråga oss.

well. jag får se fram emot middagen här hemma på lördag istället då och jag förväntar mig att den ska vara välkomponerad och spektakulär som kompensation och plåster på såren.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Han kanske har större planer än så på gång? Det tror jag!

Marie sa...

Ja det skulle jag också tippa på att han har. Du får vänta och se :-)

Anonym sa...

ja jag säger som de andra, kanske större planer på G?

persokemin måste verkligen stämma, det är ren pest och pina både för brukare och assistent om så inte är fallet. så trist att min brukare so jag jobbade mest hos dog nyligen.

nässpray ja, känns som rena giftet, skönt att du tog dig ur beroendet, kan ju vara riktigt svårt.
föresten får man fråga vart i sverige du bor?
kram

Marie sa...

Jag känner ju honom inte alls så det är väl lätt för mig att säga så :-p Jag hoppas du får en bra dag oavsett i alla fall :-)