Sänggäst.

Här kommer man och ska lägga sig och upptäcker att Alfons göttat ner sig på kudden. Näru Alfons, inte ikväll. Inatt är sängen avsedd endast för karln i huset och den gravida, otympliga kvinnan. Inget barn som ligger rakt över sängen och ingen Alfons att slåss om kudden med. Duntäcket och den stooora gravidkudden tar nog med plats!

Redo.

Välkommen 1:a Advent!

Över förväntan.

Premiärsovningen i nya sängen gick över förväntan! Hon sov där i sex timmar(!) innan hon vaknade och ropade på mamma. Det är bra. Så länge sover hon inte ens i sin vanliga säng alltid. Och imorse när vi pratade om det var hon jättestolt och nöjd över att hon sovit där. Lilla hjärtat.

Det har varit superlugnt på sammandragningsfronten nu igår kväll och idag, så nu känns det som jag nojar mig i onödan.

M sover middag och efter mellanmålet ska jag skjutsa henne till mormor. Japp, jag har nog glömt berätta att jag TOG KÖRKORT i augusti. Känns helt fantastiskt att ha fått den saken ur världen. Imorgon åker jag och J till mormor där vi ska baka pepparkakor med mina systrar och deras små. Det blir trevligt! I eftermiddag/kväll när vi är barnlediga ska vi passa på att göra lite saker som vi inte hunnit med. Jag ska klippa J, vi ska gå igenom lite saker angående huset, lägga ut två vagnar för försäljning, slå in några julklappar... Ja, fix helt enkelt.

Hoppas ni har en härlig lördag!

Premiär.

Idag somnade faktiskt M i sin nya, stora säng för första gången! Och som om inte det vore nog, i sitt eget rum dessutom. Tidigare har hon vägrat sova i sängen trots att hon varit jättestolt över den och visat upp den för alla som hälsar på.

Hon har legat i spjälsängen i vårt rum förut och 99% av nätterna vaknar hon och vill komma över till oss, vilket vi också låtit henne göra. Jag förväntar mig inte att hon kommer vilja sova i nya sängen varje natt fortsättningsvis men de nätter det funkar är det ju bra! Sen kommer hon självklart få komma in till vår säng nu i början om hon vill det. Fast det är en ovana jag helst vill bli av med. Det får inte bli för många förändringar på en gång. En sak i taget.

Någon som vet?

Jag hade faktiskt lättare molvärk i stort sett hela natten. Inte så mycket att jag vaknade av det eller så, men varje gång jag vaknade av andra anledningar så kändes det.
Funderade under morgonen på om jag skulle ringa min barnmorska och berätta detta och kanske be att få bli undersökt vid besöket på måndag. Men jag hann aldrig så långt som att ringa för det ringde till mig, och det var min ordinarie barnmorskas kollega som ringde för att berätta att hon var tvungen att ställa in alla I-L:s besök nästa vecka pga personliga skäl. Jag fick istället en tid till kollegan på onsdag istället. Egentligen skulle jag haft ett extra långt samtal om kejsarsnittet bland annat men nu blir det en vanlig rutinkontroll istället.

Jag passade återigen på att ta upp detta med mina sammandragningar/förvärkar och sa att jag var orolig för att det skulle påverka livmodertappen och att jag skulle börja öppna mig och kanske föda för tidigt. Jag sa att jag ville ha en koll. Då sa hon att de helst inte undersöker vaginalt på mig, vet inte om hon menade pga min tidigare skada i underlivet eller pga att jag gått såpass långt och att en undersökning kanske skulle kunna "sätta igång" något eller om det finns någon annan orsak. Och jag kom mig inte för att fråga heller såklart. Någon som vet?

Om jag verkligen var orolig för att jag höll på att öppna mig kunde jag få en läkartid sa hon och jag svarade att det är ju väldigt svårt för mig att bedöma det, men att jag vet att det inte är helt ovanligt och att risken faktiskt finns där. Så jag fick en läkartid strax innan bm-besöket på onsdag iallafall. Om jag kommer undersökas eller bara får komma in på ett lugnande samtal vet jag inte...? Hon sa att eventuellt kan en steril undersökning med instrument göras, vilket inte lät så jävla kul.

Jag kanske överreagerar på detta? Det kanske är onödigt att bli undersökt? Nu börjar jag tvivla och bli osäker känner jag. Någon som varit med om samma sak?

Dagens tillstånd.

Jag sov även idag under tiden M var på dagis. Fast "bara" 1h och 40 minuter idag. Jag känner mig dock trött mer eller mindre hela tiden.

Under kvällen hade jag en del sammandragningar, och efter att jag suttit ner och badat M i badkaret kände jag som nåt slags tryck nedåt som inte gjorde direkt ont, men ändå kändes obehagligt. Vet inte om det beror på att magen är såpass stor och tung och bebisen trycker mot bäckenbotten för att den börjat sjunka ner eller om det är helt normalt att känna såhär efter en sfinkterruptur.

Musklerna i bäckenbotten är ju redan försvagade efter skadan och det är nog inte helt ovanligt att det stramar i ärret och trycker på mer nedåt än vad det vanligtvis gör om man inte hade haft en besvärlig förlossning.

Jag har känt mig mer kissnödig än vanligt också och det kanske också är för att bebisen är ganska stor och trycker mot blåsan nu. Lättare molvärk har jag haft till och från under kvällen. I magen, inget i ryggen idag.

Snälla lilla bebis, stanna nu kvar inne i magen ett tag och väx till dig lite mer innan du tittar ut. Tack på förhand!

Hyena?

Detta kan eventuellt vara den fulaste pepparkaksräven i mannaminne. Den liknar snarare en hyena.