Ja, 01.30 ville inte M sova mer. Ge mig kraft att orka med långhelg på jobbet! Jag är så jävla utmattad att jag knappt orkar grina.
4
kommentarer:
Anonym
sa...
Hmmm...hur ska man lösa detta...har ni provat att bara ha det nersläckt, inte prata, inte göra nånting förutom att hela tiden bara lägga isäng henne och sitta intill henne?
Ja, det undrar jag också... Nu verkar hon köra varannan natt sova och varannan natt vara vaken. I teorin skulle kommande natt således bli av den vakna varianten.
Japp, så gör vi varje natt. Det funkar inte. Till slut brukar hon få komma över till oss då kan hon ibland komma till ro lättare när hon får ligga nära men det är verkligen ingen garanti. Är hon vaken så är hon.
Hon är en envis en med andra ord...annars brukar ju barnen ge med sig om man är konsekvent...Jag lider mer er, vet inte hur man kommer till bukt med det. Vad säger BVC? Hejja er!
Envis är bara förnamnet det! Ja de säger väl mest "det går över" och "det är en fas". Typ. Tack snälla! Som tur är får vi ju sova någon natt då och då åtminstone. :-)
Milla heter jag och jag är barnsligt förtjust i choklad, tycker om musik, har två tatueringar och en piercing, gillar att dricka vin, är en shoppinggalen fyndexpert, är livrädd för cancer, har en lindrig form av bacillskräck, tycker att ironi är det roligaste som finns, älskar matlagning, gillar inredning och älskar den romantiska, lantliga stilen och allt som är vitt, är rädd för alla sorters fåglar, spindlar, getingar och andra småkryp, analyserar sönder saker jämt och förmodligen tänker jag alldeles för mycket, jag hatar sånadär hurtiga och klämkäcka människor som aldrig verkar ha en dålig dag, är periodare när det gäller träning, efter nästan 2,5 år lyckades vi bli gravida med hjälp av pergotime och bebisen var otroligt efterlängtad, är nu spontangravid igen, lider av pollenallergi, skrattar ofta högt åt mina egna skämt, älskar att resa och skulle göra det jämt om jag hade möjlighet, är en sucker för leopardmönster, tycker att sommar utan tvivel är den bästa årstiden, jobbar som undersköterska, längtar efter att få köpa hus och inreda, är livrädd för döden trots att jag möter den regelbundet genom mitt yrkesval, tycker att tunikor och leggings är världens bästa påhitt.
4 kommentarer:
Hmmm...hur ska man lösa detta...har ni provat att bara ha det nersläckt, inte prata, inte göra nånting förutom att hela tiden bara lägga isäng henne och sitta intill henne?
Ja, det undrar jag också... Nu verkar hon köra varannan natt sova och varannan natt vara vaken. I teorin skulle kommande natt således bli av den vakna varianten.
Japp, så gör vi varje natt. Det funkar inte. Till slut brukar hon få komma över till oss då kan hon ibland komma till ro lättare när hon får ligga nära men det är verkligen ingen garanti. Är hon vaken så är hon.
Hon är en envis en med andra ord...annars brukar ju barnen ge med sig om man är konsekvent...Jag lider mer er, vet inte hur man kommer till bukt med det. Vad säger BVC? Hejja er!
Envis är bara förnamnet det!
Ja de säger väl mest "det går över" och "det är en fas". Typ.
Tack snälla! Som tur är får vi ju sova någon natt då och då åtminstone. :-)
Skicka en kommentar