måndag 30 november 2009

Lördagkvällen var trevlig. Såpass trevlig att jag inte orkade redogöra för den igår som jag hade tänkt. Tröttheten tog överhand. Den gör ofta det nuförtiden.
Vi började iallafall kvällen på Score där vi käkade. Vi var ett stort gäng på ca 15-20 personer. Kul! Jag och Jonas åkte bil, Lina var ju sjuk men kände sig ändå ganska okej då hon gick på panodil. Efter maten intogs det diverse alkoholhaltiga drycker av gänget, inte av mig då, jag drack bara ett glas vin till maten, och sedan begav vi oss bort mot Nöjesfabriken.

Nu hade jag och Jonas inte någon direkt plan för kvällen men vi hade nog siktat på att ta 23-bussen hem. Lina sa att de tänkte följa med till Nöjes en sväng och erbjöd oss att åka med dem hem också. Det tackade vi ja till. Blev bjuden på en öl av kära syster inne på Nöjes som jag njöt av länge. Tänkte inte köpa något mer med tanke på att jag skulle upp och jobba. Klockan gick och vi dansade och umgicks och hade trevligt. Plötsligt var klockan halv två och vi tyckte att det var dags att bryta upp. Vid det laget var jag hur trött som helst! Vi stannade på vägen hem så att Lizen fick köpa mat och på den stunden tror jag att jag nickade till i bilen.

Klockan var alldeles för mycket när vi sömndrucket ramlade in i lägenheten. 02.30 ungefär. Slängde mig in i badrummet för att tvätta bort sminket och sedan kastade jag mig stressat i säng. Sov skitdåligt eftersom jag hela tiden tittade på klockan och tänkte; Snart ska jag upp. Dessutom var jag livrädd för att jag skulle försova mig. När klockan väl ringde var det jävligt nära att jag ringde och sjukanmälde mig, jag var så jävla trött! Min kropp orkar inte med så lite sömn.

Men jag masade mig iväg och hur jag stod ut ända till klockan 13.00 är för mig en gåta! När klockan var närmare 12.00 kände jag mig för ett ögonblick lite piggare och tänkte naivt att jag och Jonas skulle ta oss en sväng ner på Skyltsöndagen. Men när jag kom innanför dörren hemma var tröttheten åter tillbaka och jag stupade i säng. Sov i nästan tre timmar innan det var dags att göra sig redo för ännu ett arbetspass. Hela kvällen gick segt och tröttheten brände i kroppen på mig. Det var en oerhörd lättnad att få gå hem och slappa lite i soffan kan jag säga. Det var värt tröttheten för jag hade jättetrevligt, men nästa gång ska jag se till att inte jobba dagen efter.

Idag ringde de från jobbet vid 12-tiden och frågade om jag kunde komma ikväll och jobba. Och det kan jag ju, så det var bara att ställa om sig och glömma allt jag hade tänkt göra idag. Exempelvis kolla upp lite olika sjukdomar att presentera för min läkare imorgon. Det får göras ikväll eller imrogon bitti. Imrogon är det ju besök hos hormondoktorn som gäller och sedan telefontid med den andra läkaren, allmänläkaren. Puh.

Nu ska jag gå och göra mig redo för jobbet.

Ciao!


Några av de som var med. Vi hade ett lååångbord.


I väntan på maten.

Den där gorgonzolacremen var underbart god.




lördag 28 november 2009

Nu har jag duschat och piffat mig tills ikväll. Med "piffat" menar jag sminkat mig och tagit fram ett par skor med klack från klädkammaren. Förkylningen har inte blivit värre som tur är. Jag sov dock sådär dåligt inatt igen så jag kan inte säga att jag är någon piggelin direkt. Förmodligen blir det därför en tidig afton för mig.

Det är så jävla trist att inte det går fler bussar hem än vad det gör. Alternativen man har är att åka klockan 23.00 eller att åka 02.00. Och jag vet ärligt talat inte om jag pallar en nattbuss med massa fulla och högljudda kids, (som brukar spy dessutom) komma hem runt 03.00-tiden och sen gå upp klockan 06.00 när klockan ringer, för att sen jobba en tiotimmarsdag. Tveksamt. Jag har blivit gammal. Hade jag inte varit så jävla trött redan nu så hade det kanske, eventuellt varit en möjlighet men just nu känns det bara dumt.
Jag är så jävla trött på att vara trött hela jävla tiden!

Middagen skall iallafall intagas på Score. Kommer nog bli både trevligt och smarrigt. Känner mig riktigt hungrig. Sen vet jag inte var det bär hän för resten av sällskapet.

Jag och Jonas är väldigt olika när det kommer till föreberedelser när vi ska någonstans. Jag gör mig gärna redo långt i förväg och sitter heller och väntar tills det blir dags att åka, medan Jonas gör allt i sista minuten. Än så länge har det funkat hyfast bra trots allt. Fast det händer att vi är sena på grund av att Jonas är lite långsam. Det är jobbigt. Men idag ska vi åka med Lina och Larsa in till stan och då behöver vi inte oroa oss för att inte vara klara i tid, de är ju Familjen Långsam de där två. Den ena är värre än den andra. ;) Men man har ju liksom vant sig nu. Och vi gillar dom skarpt ändå!

Nu lär ni inte höra något från mig förrän tidigast imorgon kväll. Bara så att ni vet. Imorgon är det jobba, sova, jobba som hägrar. Måndag och tisdag är jag ledig så då blir det plugg. Och på tisdag har jag läkartid x 2 med två olika doktorer, sjuklig som jag är.

fredag 27 november 2009

Idag kom jag hem till det här:

Rödbets & Quinoasallad.

Jonas har varit så duktig och fixat iordning och kokat rödbetor själv och grejer. :)

Det har som vanligt varit fullt upp på jobbet idag. Jag ska snart stupa i säng så jag orkar med morgondagen. Först blir det jobb fram till klockan 15.00 och sen ska jag hem och duscha och göra mig redo för att åka in till stan.

Vi ska ut och äta med hela gänget för fyra pinglor i umgängeskretsen har fyllt år nu i November så vi ska fira dem lite. Efteråt blir det nog utgång. Jag får se hur jag gör om jag följer med eller inte. Det beror dels på förkylningen och dels på hur trött jag är. Det kan ju bli rätt mastigt att komma hem halv fyra och sen gå upp klockan sex och jobba delad tur. Vi får se hur dagsformen är helt enkelt.
Vaknade av ett sms från Rebecca halv åtta imorse där det stod att hon inte kunde hänga med och träna eftersom hennes lilla tös blivit sjuk. Det kändes mest som en lättnad att slippa gå upp i ottan och bege sig iväg. Jag stängde av klockan och somnade om. Detta resulterade i en lång sovmorgon för min del och när jag väl vaknade kände jag mig alldeles mosig och FÖRKYLD. Skittråkigt. Men tur att jag inte gick och tränade på sätt och vis. Jag kände redan igår kväll att något inte stämde riktigt. Jag gick och frös hela kvällen här hemma.

Sitter här och snorar litegrann nu även om det ännu inte utvecklats till en ordentlig förkylning. Jag har inte orkat plugga något idag tyvärr. Men jag har ju hela nästa vecka på mig att slutföra denna studieenhet så det borde hinnas med då.

Nu ska jag stoppa i mig något att äta, betala räkningar och sen ska jag och Jonas ta en kort promenad innan jag börjar jobba.
Ciao.

torsdag 26 november 2009

Dagens middag bestod av kycklingfilé med pastasallad och vitlöksbröd. Väldans smaskigt.
Om någon är intresserad av vad den innehöll kan jag meddela att jag i salladen hade:

Pasta
Isbergssallad
Cocktailtomater
Paprika
Gurka
Sockerärtor
Rödlök
Fetaost
Oliver
Röd chili
Avokado

Sedan gjorde jag en såndär dressingmix på påse som man blandar med olivolja och vatten.


Jag har suttit här och försökt hitta information och försökt tänka ut hur mitt patientfall ska se ut men det är totalstopp i min skalle och jag har ingen jävla aning. Så jag får väl erkänna mig besegrad och skita i att göra klart uppgiften ikväll. Jag är så trött att ögonen går i kors på mig. Imorgon kanske. Eller till veckan. Nu ska här sovas!
G´nite.
Det verkar som om det kanske kan bli svårt att hinna klart med Studieenhet 3 idag trots allt. Jag har skrivit klart om njursten med orsaker, symtom och behandling men nu är den svåraste och mest tidskrävande biten kvar, att göra ett patientfall. Jag har ingen historia i huvudet heller just nu. Får fundilera lite på det så får vi se om jag sätter igång med det ikväll.

Jag har ju några timmar på mig imorgon förmiddag också som jag kanske skulle hinna. Kanske. Jag ska träna klockan 9.00 och så ska jag iväg och jobba kväll sen. Däremellan hinner jag eventuellt sitta en liten stund. Jobbigt att slappna av och ge sig hän åt uppgiften när man har en tid att passa bara.

Nu ska vi iallafall äta lite mat och kolla på Halv åtta hos mig på datorn. Ska bli skönt med en paus från läsandet.
Stönig som jag är så tog jag mig allt iväg och tränade förut. I två timmar till och med. Träningsvärken kändes något bättre idag. Känner mig duktig. Nu har jag precis kommit ur duschen och sitter och väntar på mamma som ska komma hit en sväng.

I eftermiddag/kväll blir det plugg. Jag har gett mig fan på att Studieenhet nummer 3 ska göras klar idag, vilket i så fall skulle betyda att jag ligger en hel vecka före min egentliga veckoplanering och deadline. Skulle kännas skönt faktiskt.

Jag ska jobba fredag, lördag och söndag. Känns toppen faktiskt för då får jag några extra timmar denna månad vilket resulterar i en bättre lön nästa månad.

onsdag 25 november 2009

Idag fick Jonas vaccin mot Svinet, det där med stort S. Så nu hoppas jag att vi slipper att dras med den sjukdomen här i vår lilla familj! Han är lite ömtålig nu och livrädd för att jag ska råka nudda hans vänsterarm, detta trots att han inte riktigt vet om det skulle göra ont. Stel i armen är han dock. Ja, se karlar. Ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig imorgon.

Nu har jag kollat klart på alla serier som jag skulle se. Tänkte plugga lite till och skriva klart några meningar om njursten innan jag lägger mig, men efter det lär det inte dröja. Jag har så fruktansvärt ont i kroppen av träningsvärk nu att jag är osäker om jag orkar pallra mig iväg för ett pass imorgon! Det blir värre och värre.

Well, godnatt på er!


Vaccination, check!



Ett svin vi helst undviker.

Det har gått över förväntan att försöka att inte tänka på och oroa mig över min dåliga hälsa. Jag har haft en del att göra vilket förmodligen bidrar till att det gått såpass bra. Jag jobbade ju först till klockan 13.00, det var som vanligt fullt upp! Jag har känt mig jävligt trött hela dagen idag så jag kan säga att jag inte var särskilt motiverad att åka och träna direkt efter jobbet som jag planerat. Men jag hade ansträngt mig och bokat tid och tagit med mig skor, vattenflaska och träningskläder till jobbet så jag kände liksom att det inte riktigt fanns någon återvändo. Därför cyklade jag i SPÖREGN dit, trots att hela min kropp talade om för mig att den mycket hellre ville placera sig i soffan med en kopp te, alternativt ta en tupplur under duntäcket i sängen. Stönigheten vann alltså med 1 -0 mot kroppen.

Väl på gymmet kände jag att jag tagit rätt beslut. Det var så skönt att få röra lite på sig. Först sprang jag (och gick lite emellanåt) 4 km på löpbandet, sen tränade jag lite mage, crosstrainer 15 minuter och sen lite mage till, crosstrainer ytterligare 15 minuter och sedan lite diverse maskiner. Kände mig riktigt hurtig. Spenderade 1,5 h där så jag är nöjd! Sedan skulle jag hem också. Det var inte lika roligt. Benen var som spaghetti på mig, regnet piskade mig i ansiktet och det blåste så mycket motvind att jag nästan inte tog mig framåt. Fy fan.

Nu har jag tagit ett bad och bytt om till pyjamas. Har även pluggat i en timme. Jag har inte fått sådär väldigt mycket gjort under den timmen men jag har iallafall börjat nosa på det.
Jag har en fruktansvärd träningsvärk idag. Främst i vader, bröst och rumpa/lår. Får se hur det går att träna imorgon, om jag ens orkar mig iväg. Time will tell. Annars ska jag bara plugga imorgon har jag tänkt mig.

Jag är så otroligt trött. Det känns som om John Blund har varit här med en grävskopa med grus. Jag ville så gärna gå och lägga mig förut men lyckades stå emot den impulsen. Däremot orkar jag nog inte plugga mer idag. Det blir en tv-kväll i min ensamhet istället. Först är det de där Bönderna, sen Grey´s och sist men inte minst So you think you can dance! Sweet! Får väl se om jag orkar vara uppe så länge eller om jag slocknar i soffan.

tisdag 24 november 2009

Jag har förresten ställt en diagnos på vad det är för fel på mig. Eller rättare sagt, vad det KAN vara som är fel på mig. Men det håller jag för mig själv ett tag till. Jag kan dock avslöja att av alla dessa symtom på denna sjukdom känner jag igen mig på oerhört många.

Här kommer de allra tidigaste symtomen:


Trötthet eller nedsatt ork (Ehh, ja! BIG TIME trött om man säger så.)

Depression (Har inte alls mått särskilt bra på sistone av diverse anledningar. Känt mig mkt nedstämd till och från.)

Koncentrationssvårigheter ( Oh ja, jag har inte orkat koncentrera mig eller fokusera på skolan på ett bra tag nu. Detta har jag klagat över ofta. Bland annat i bloggen som fungerar lite som min ventilationskälla utåt.)


Mer typiska symtom:


Frusenhet (Där kan jag inte hålla med. Har förvisso varit lite frusen ett tag men det har nog mer berott på att vi haft mellan 19 -20 grader här hemma. Är snarare ofta varm. Och blir varm så fort jag rör mig.)

Torr hud och torrt hår ( Huden har jag inte upplevt som torr direkt men håret och speciellt hårbotten.)

Förstoppning (Njaej, det löste sig ju till slut om man säger så, men det var lite småkritisk en sväng. Men det var bara en gång nyligen. Inte varje dag.)

Viktökning (Ja, inte fan går jag ned i vikt iallafall trots ihärdigt tränande 3-4 ggr i veckan och relativt okej kost. Jag kör inte på någon diet men jag äter knappt godis, dricker ytterst sällan läsk osv.)

Minnessvårigheter (Ja, det händer faktiskt rätt som det är.)

Långsam hjärtrytm (En natt var jag nästan osäker på om hjärtat verkligen slog i bröstet på mig. Det kändes knappt.)

Led- och muskelsmärta (Jag har ju den där konstiga smärtan i benen. Framförallt när jag sprungt eller kört ett konditionskrävande pass. Det kan mkt väl bara vara benhinnorna som spökar också.)

Nedsatt fruktsamhet (You can call me GUDINNA av nedsatt fruktsamhet, för tusan! :( Ingen bebis trots verkstad.)

Som ni märker är det mycket som passar in i denna symtombild. Men jag kan ha helt åt helvete fel naturligtvis. Jag är ju absolut ingen läkare. Men vid mitt samtal med honom ska jag påtala just detta och be dem kolla upp och utesluta det om de inte redan gjort det. Sanna mina ord.
Jag orkade inte ge 100 procent på träningen då jag kände att mina energinivåer inte var på topp idag direkt. Men jag gjorde mitt bästa och svettig blev jag också. Känner mig inte alls pigg. Snarare låg och ledsen över det där jävla brevet. Jag vill bara få vara frisk och slippa tänka på en massa sjukdomar. Den tiden i livet kommer väl förr eller senare ändå. Jag skulle önska att jag var frisk som en nötkärna och gick omkring med en bebis i magen. Det skulle vara något det. Men sån tur har jag minsann inte.

Imorgon blir det träning direkt efter jobbet, så har jag det gjort. Ska försöka hitta kraft att orka plugga lite också. Fast just nu finns ingen kraft. Det är så jävla jobbigt att det kommer ett bakslag precis när man äntligen lyckats med att trampa vatten så man når över vattenytan. Bam! Så kommer grej på grej. Det ligger nog någonting i det där uttrycket: "En olycka kommer sällan ensam." Fast nu har det ju varit LÖJLIGT MYCKET skit som hänt på väldigt kort tid. Inte okej.

Badet var åtminstone rogivande. Och Desperate var bra. Sen kom Jonas och kastade ut mig för att han ville se på fotboll. Så nu sitter jag framför datorn istället. Det ska inte dröja länge innan jag kryper ned i sängen. Är helt orkeslös.
Ciao.
Jag möttes av ett brev på hallgolvet när jag kom hem från jobbet förut. Ett brev som det stod Landstinget på. Vad fan, tänkte jag, vad är det NU då? Läkaren skulle ju bara skicka brev om det mot förmodan var något som inte var bra, trots att han misstänkte att mitt tillstånd endast var stressrelaterat. Tusen tankar hann flyga genom huvudet på mig innan jag fick upp kuvertet med darriga händer.

Jag läste snabbt igenom det och slog händerna för munnen, lite dramatiskt sådär som de gör på film; Helvete också! Inte en sak till att oroa sig över, var min första reaktion. Kastade mig sedan på telefonen för att ringa Vårdcentralen eftersom Herr Läkare skrivit att jag skulle försöka kontakta honom för att prata om BEHANDLING! Ni som följer min blogg vet vid det här laget vilken hypokondriker jag är och det kändes ungefär som jordens undergång, det där brevet.
Jag fick telefontid med doktorn om en VECKA. Hur jag ska klara mig så länge utan att gå sönder av oro vet jag ärligt talat inte.

Efter att det hemska samtalet med sköterskan på Vårdcentralen var avklarat satte jag mig och googlade om mitt tillstånd. Då blev jag ännu mer rädd. Sånt här händer liksom inte unga människor som mig. Jo, det gör det, men det är inte så vanligt som hos lite äldre personer.
Jag mår skitdåligt just nu faktiskt. Riktigt dåligt. Kanske är det inte så farligt egentligen. Kanske är det lätt åtgärdat. Inte fan vet jag. Om det hade varit urakut och skitfarligt borde han väl inte ha skickat ett brev utan ringt och berättat detta eller kanske bokat in mig på en ny tid a.s.a.p? Eller?

Jag tror dock att problemet bottnar i någon annan sjukdom eller åkomma. Av det jag läst kan man dra de slutsatserna. Men jag ska inte diagnosticera mig själv. Det överlåter jag åt doktorn. Riktigt otrevligt är det iallafall. Jag är trött på att vara sjuk! JAG VILL INTE VARA SJUK! Det är ju fan meningen att jag ska vara en ung, frisk kvinna i mina bästa år. Leva livet liksom. Njuta. Inte ha en massa jävla konstiga sjukdomar hit och dit. Fy fan säger jag.

Jag ska iallafall pallra mig iväg och träna ikväll. Behöver tänka på något annat för en stund. Jag hade planerat att fixa lite här hemma idag, normala saker som att diska och vattna blommor och sånt, men direkt efter att jag läst brevet försvann all lust och ork till sådana saker. Och jag skulle dessutom ha pluggat till och från mellan 14.00 och 18.00 hade jag tänkt. Men jag hade aldrig orkat koncentrera mig på det. Never.

Jag får liksom ingenting gjort nu. Sitter och stirrar på en dataskärm och blir orolig över vad som ska hända med mig. Fan. Det är nog bra om jag åker och tränar lite och tömmer huvudet för en stund. Försöka förneka och förtränga tills på tisdag åtminstone. När jag kommer hem från träningen ska jag ta ett bad och sen kolla på Desperate Housewives. För det är väl tisdag idag? Är helt dagvill.

Imorgon väntar ännu en dag med jobb. Gött för mig. Både med tanke på de extra kronorna det inbringar och att jag får tänka på något annat. På jobbet är det sån full rulle just nu att man inte har tid att tänka på sina personliga problem. Det är bra.

måndag 23 november 2009

Ändrade planer igen. Det blir ingen skola för mig imorgon eftersom jag blev bokad för jobb! Skitbra. Jobbar till klockan 14.00, därefter blir det till att åka hem och försöka plugga lite innan det är dags för ett pass Step Intervall. Den där lektionen som jag skulle ha varit på kan jag ta igen nästa termin. Detta betyder att jag inte har några fler besök i skolan denna termin om jag inte behöver åka in och träffa min handledare vill säga. Sweet.

Nu tänkte jag kolla om det går att se "Ullared" på kanal5.se, men jag misstänker att det är för tidigt. Vill bli lite inspirerad inför min och Annikas kommande resa dit den 10 december. Yes, det blir av! Dock är vi lite besvikna över att vi bara får fem timmars shopping på oss men det är ju bättre än inget.

Det blir sängen tidigt ikväll. Det har återigen varit ett jobbigt pass på jobbet och det känns som jag gjort ett dubbelpass.
Inatt fick jag faktiskt sova. Dock var jag jävligt trött när klockan ringde. Jag gick upp tidigt idag för att hinna plugga lite. Jag och Jonas har suttit framför Nyhetsmorgon och ätit frulle och där blev vi fast. Jag har således inte pluggat något ännu. Ska snart iväg och ta prover. De proverna ska man ha varit uppe i några timmar innan man tar för att de ska visa rätt resultat. Därför tänkte jag plugga under de timmarna.
Nu blev det inte så. Jag tänkte att jag kunde plugga efter att jag varit och tränat nu på förmiddagen istället. Då plingade det till i min telefon och jag blev bokad att jobba ikväll. Så nu måste jag ställa om mig helt.

Måste snart slänga mig iväg och ta de där proverna och sedan ska jag då iväg och träna. Det blir ingen box ikväll med andra ord. SKIT. Jag som längtat så. Med tanke på att klockan är såpass mycket måste jag göra mig redo för avfärd nu så jag hinner hem och duscha och göra mig iordning innan jag börjar jobba klockan 14.00.
Jobbigt att ställa om sig sådär, men gött att få några extra timmar!

Imorgon blir det ännu en tidig morgon eftersom jag har sista lektionen i skolan för denna termin. Yawn.

söndag 22 november 2009

Inatt sov jag något bättre än föregående nätter. Dock är inte sömnen alls som vanligt. Konstigt. Jag jobbade delad tur idag och på timmarna mellan passen passade jag på att ta igen några timmars sömn. Märkligt att det går att sova då men sen inte på natten. Idag har det varit en riktigt jobbig eftermiddag/kväll på jobbet och jag är trött både i huvudet och kroppen. Jag kan erkänna att det var oerhört skönt att komma hem nu faktiskt.
Nu har jag inget mer jobb inplanerat för denna månad. Skitsurt! Hoppas det blir några turer till annars blir det inga dyra julklappar i år inte.

Vädret idag har varit otroligt deprimerande. Det var kolsvart och spöregn imorse när jag cyklade till jobbet. När jag cyklade hem vid ett-tiden regnade det och var så mörkt inomhus att jag var tvungen att tända lamporna mitt på dagen. När jag sedan skulle tillbaka till jobbet strax innan fem var det återigen kolsvart ute och det regnade som fan igen. Men nu när jag skulle hem så var det faktiskt uppehåll. Deprimerande väder I say.

Jag har däckat i soffan. Ska snart peta i mig lite mat. Imorgon ska jag upp tidigt för att plugga en stund innan det är dags för mig att bege mig mot lab och ta prover igen. Jag tycker inte jag gör något annat än att springa där eller på centralsjukhuset.
Efter det ska jag iallafall köra ett lätt pass på gymmet. Det blir ett lätt eftersom jag ska iväg och träna box på kvällen sen också. Det var väl morgondagens planer i stort. Finns det någon tid och ork över så kanske jag försöker greja lite här hemma. Det vore jävligt skönt att få någorlunda ordning på torpet innan jul.

lördag 21 november 2009

Nu ska jag göra ett tappert försök att sova. Känner mig inte det minsta trött just nu dock, men med tanke på att klockan ringer om sex timmar är det väl ändå dags att försöka åtminstone.

Wish me luck.



Min sömn är totalt fucked up. Inatt sov jag 1,5 h.
Klockan var över fyra när jag till slut somnade. Jag kan säga att jag inte direkt gick upp med ett utsövt leende på läpparna när klockan ringde och det var dags att gå till jobbet. Jag kände mig helt väck. Typ bakfull nästan, minus illamåendet och huvudvärken. Jag kände mig bara liksom som att jag inte riktigt var vid mina sinnes fulla bruk. Tre nätter av praktiskt taget ingen sömn alls börjar ta ut sin rätt.

Jag har räknat timmarna på jobbet idag. Och den sista timmen räknade jag minuterna tills jag skulle få gå hem och sova. På lunchrasten nickade jag till flera gånger. Men jag klarade av arbetsdagen utan problem trots min trötthet. Och när timmen väl var slagen att bege sig hemåt var det fortfarande fint väder ute, och det är som vi alla vet inte varje dag det är numera, så jag ville passa på att ta tillfället i akt att njuta av solens sällsynta novemberstrålar.

När jag kom hem drog jag därför med mig min käre sambo ut på en liten kort promenad ut i det vackra vädret trots att hela min kropp skrek efter att få sträcka ut sig och sova. Lite frisk luft gjorde gott men botade dessvärre inte min ofantliga trötthet så efter att ha besökt affären på hemvägen och sedan lastat in varorna i kylen slocknade jag på sängen. Jag somnade nästan innan jag lagt huvudet på kudden.

Jag var helt utslagen och sov i tre timmar sedan tvingade jag mig själv att vakna till liv igen. Läste ut boken "Bedragen" av Katerina Janouch för att piggna till lite innan jag klev upp ur sängen. (Den var bra!) Födointag, telefonsamtal till mor, sedan tog jag tag i ett diskberg innan jag och Jonas fixade upp båda stjärnorna och ställde i fönstren, det blev riktigt mysigt faktiskt. Och så har vi bäddat rent i sängen också. Jag älskar att krypa ned mellan rena, stela lakan som doftar friskt av sköljmedel!

I nuläget känner jag mig lite småtrött igen. HOPPAS, HOPPAS att jag orkar sova inatt, annars vet jag inte vad jag gör! En delad tiotimmars arbetsdag väntar imorgon och det vore ju skönt att vara någorlunda fit for fight.

Nu ska jag och Jonas kolla på ett avsnitt av The Office och kanske även något avsnitt av Family Guy innan det är dags att krypa ned i bingen igen.


fredag 20 november 2009

Det var jäkligt gött att träna förut! Som vanligt. När jag kom hem blev det en skön dusch och sedan matlagning. Idag fick det bli det som vi hade hemma. Vi gjorde färskpasta med tomatpesto, lök, kycklingfilé, soltorkade tomater och smulad fetaost på toppen. Det var riktigt smarrigt faktiskt.


Har kollat på Idol. Erik är ju fortfarande favvon! Grymt duktig är han.
Imorgon väntar en dags jobb. Kortdag, jag jobbar bara till 14.00 så om ork finnes ska vi försöka greja lite hemma efteråt. Tänkte eventuellt få upp mina stjärnor i fönstren bland annat och även fortsätta med sorterandet av böcker.
Julen står och lurar bakom knuten. Det är en månad kvar bara. Man kan tro att jag skulle vara jävligt stressad över detta faktum att jag inte har köpt klart alla klappar ännu. Jag brukar vara färdig i november annars. Ibland händer det att jag panikköper något i devember också men det är ytterst sällan. Jag hatar att stressa omkring och leta klppar bland alla andra julstressade människor därför är jag istället så tidig som möjligt för att slippa det där.

I år kör jag dock mer på den lite avslappnade stilen. Det vill säga att jag har köpt en enda julklapp än så länge. Eller ja, det är tre klappar men det är till en och samma person. Roberts klapp klar, check! Alla andras klappar är dock långt ifrån klara. De finns knappt ens i tanken än. Jag vet inte vad jag ska köpa till folk! Svårt det där. Förmodligen blir det väl att jag springer runt i Ullared och köper de flesta klapparna där. Två veckor innan julafton. Ge mig kraft! Men så är det. I år blir det stress och panikköp. Visserligen har vi bestämt att inte köpa så ofantligt mycket klappar i år utan begränsa oss något men det blir ändå en hel del presenter att köpa. Än så länge känner jag mig inte stressad men det kommer nog. Hur detta kommer sluta återstår att se.
Fortsättning följer...


Det blev en natt full av sömnlöshet. En natt där jag mestadels låg och vred och vände på mig utan att lyckas somna. Klockan var närmare 04.30 imorse när jag sista gången tittade på den. Då får man ju nästan panik. M Å S T E S O V A. Jag har ju slumrat till lite sådär och sedan vaknat igen. Men någon lång och ihållande sömn, såndär sömn som man behöver för att fungera normalt, har det inte blivit. Jag är ganska trött med andra ord. Ska försöka lägga mig ganska tidigt ikväll och hoppas på att jg får sova tills klockan ringer runt 06.00.

Idag har jag inte direkt några planer faktiskt. Jag ska iväg och boxas med A senare och ikväll blir det lite fredagsmys med Jonas. Kanske påbörjar jag nästa studieenhet också, men det lutar åt att jag skippar det faktiskt. Jag är ju redan klar med nästa veckas studieenhet nu så jag kan lata mig idag med gott samvete!



Detta funkar inte. Jag är fortfarande vaken. Dessutom är jag knappt trött. Antar att gårdagens ickesömn fått mig att vända på dygnet en gnutta. Jag måste dock försöka sova. På lördag och söndag har jag två tidiga mornar som väntar på jobbet och då går det inte att lägga sig vid denna tid på dygnet.

Jag kan erkänna att det är skolarbete som hållit mig uppe till denna sena timme. (Eller är det tidiga timme?) Nu känner jag att det har börjat lossna litegrann med pluggandet. Jag ska inte ha de där kraven på mig själv. Jag har bestämt det nu. Nu ligger jag absolut inte efter i tidsplaneringen åtminstone. Håller jag det här tempot så hinner jag definitivt klart med kursen till nyår. Jag ska passa på att plugga alla lediga dagar jag har nu.

Nu ska jag borsta tänderna och krypa ned bredvid Jonas som har sussat en bra stund utan mig. Hoppas på att slippa bad dreams inatt.

torsdag 19 november 2009

Jag känner mig faktiskt ganska stolt över mig själv idag. Jag har nämligen börjat på min andra skoluppgift och faktiskt kommit en bit på väg. Nu har jag kommit fram till den kluriga biten där jag ska hitta på ett patientfall och förklara symtombilden och behandlingar och sånt.

Min historia ska handla om Rolf. En gubbe i femtioårsåldern från stockholmstrakten som fått hjärnhinneinflammation. Så mycket vet jag. Men resten av upplägget är det lite sisådär med. Ska fortsätta kämpa med den här historien en stund till innan det är dags att avrunda dagens pluggsession.

Annars har jag faktiskt fått gjort allt som jag hade tänkt idag. Plugg, check! Ö&B, check! Kramats med Jonas, check! Böckerna är absolut inte färdigsorterade men jag har börjat iallafall. Och middagen, som bestod av snitzel, kokt potatis och sås blev faktiskt rätt god trots att det var första gången jag tillagade det. Så jag antar att jag får vara ganska nöjd med dagen ändå.

Förresten, idag fyller världens sötaste Gaby år! Grattis darla! :)
Jag kom hem med massa nyttigheter från Ö&B idag. Bland annat en digital köksvåg, saftglögg och pepparkakor till Jonas, lite duschcreme och handtvål, julklappspapper och massa annat. Hundralapparna försvinner fort trots att det är så billigt där! Well, det viktigaste av allt som jag egentligen var där för att köpa föll dock ur minnet. Galgar. Det betyder att jag inte fick med mig en enda galge hem och därför inte kan hänga in några kläder i nya garderoben idag heller. Skit.

Ska istället försöka få lite skolarbete gjort, eventuellt fortsätta med sorterandet av böcker, kramas med Jonas och laga middag. Kläderna har legat där i de svarta sopsäckarna i flera månader nu och det kan de lika gärna göra ett tag till.



Jag har sovit som en kratta inatt. Somnade inte förrän efter två och vaknade första gången runt åtta. Somnade dock om till sist. Jag har drömt massa konstiga, obehagliga drömmar. Förmodligen beror min dåliga nattsömn på att inte Jonas har legat bredvid mig. Han sov hos sina päron inatt eftersom han hade en tidig dag i skolan idag.

Igår hann jag aldrig med att sortera och ställa in böcker i bokhyllan så jag tänkte börja lite smått med det projektet idag istället. Jag och mor kanske åker en sväng till Ö&B också och inhandlar diverse nödvändigheter. Det vill säga om mors bil går som den ska. Den har varit lite opålitlig den senaste tiden. Annars har jag absolut inga andra planer för dagen förutom att jag ska försöka plugga lite i eftermiddag.

Vädret är lika grått och äckligt som vanligt. Igår hörde jag på nyheterna att Karlstad endast haft EN ENDA soltimme i November månad. Sweet. Det är ju så man kan börja gråta.

onsdag 18 november 2009

Dra på trissor, jag är nästan FÄRDIG med den första studieenheten! Det kunde jag aldrig tro. Tänkte bara skriva en liten sammanfattnign och så sen känner jag mig ganska klar. Jag har dock bestämt mig för att ha en lite mer avslappnad nivå i hela denna kurs, jämfört med de tidigare. Jag orkar inte med att ha den där pressen på mig själv att jag MÅSTE göra allt så jävla bra och välgjort och perfekt och jag orkar inte med pressen från mig själv att jag måste få högsta betyg. Jag måste inte få högsta betyg. Det duger ändå. Och även om jag inte får högsta betyg NU så är det inte kört, för jag kan fortfarande lämna in kompletteringuppgifter i efterhand för att höja betyget om jag nu skulle vilja det.

Så. Vad skönt det känns nu. Nu när jag börjat plugga lite smått igen. Tänkte ändå sätta en deadline bara för att jag tycker att det är så otroligt jobbigt och stressande att inte ha en. Min deadline är nyår. Ja, jag ska vara klar med hela kursen senast den 31 december. Det innebär att jag måste göra lite mer än en studienhet i veckan. Det GÅR. Om jag bara försöker ta mig tid till det så går det. Och jag ska göra allt för att lyckas.

Om jag mot förmodan skulle bli klar tidigare är det bara bra, men det tror jag knappast att jag hinner. December brukar vara en riktig jobbmånad då man får jobba ganska mycket så jag får försöka utnyttja dessa lediga dagar nu innan till att plugga så mycket jag orkar. Det ska gå. Jag ser ju fanimej ljuset i den där jävla tunneln. Två kurser och 5 veckors praktik kvar, sen är jag klar! Jag får inte ge upp nu när jag är så nära mållinjen.
Peptalk tas tacksamt emot!



Ja, inte fick det vara fint väder någon längre stund inte. Nu smattrar regnet mot rutan och jag sitter här i soffan och kurar under en filt med datorn i knäet och massa skolböcker, anteckningar och studiematerial runt mig. Det har, som ni förstår, blivit dags att försöka ta tag i pluggandet.
Nu ska jag skriva om astma och sedan hitta på ett patientfall.

Astma är en hemsk sjukdom. Den tog min farmor ifrån mig när hon var alldeles för ung. Endast 46 år blev hon. Jag var också ung när det hände, bara 4,5 men jag minns henne ändå så väl. Jag minns att jag tyckte väldigt mycket om min farmor. Jag är ledsen över att hon var tvungen att försvinna från jordelivet så tidigt. Jag tror nämligen att vi hade kommit väldigt bra överens och att vi skulle haft en väldigt bra kontakt om hon hade funnits kvar här. Jag har en otroligt stark känsla av det. Varför vet jag inte riktigt, men det är som om jag har ett speciellt band till henne.
Jag hoppas att hon har det bra där hon är nu och jag vet att hon finns här runtomkring mig och vakar över mig trots att jag inte kan se henne. Jag bara vet det. Jag känner det. Och det känns tryggt.



Jaha, nu ska man snart åka iväg till gymmet och träna. Ska försöka springa lite idag igen och sen köra crosstrainer. Hoppas benen håller för att springa två dagar i sträck, det är inte alls säkert det. Imorgon blir det vilodag från träning.

Det är en alldeles fantastisk höstdag idag! Det var så längesen jag såg den blå himlen att jag nästan glömt bort hur den ser ut. Men idag strålar solen från en klarblå himmel. Jag slog motvilligt upp ögonen imorse och kände mig jättetrött, men när jag tittade ut genom fönstret och möttes av denna strålande höstdag var det som om en liten del av tröttheten försvann bara på grund av vädret.

Dagens planer annars idag består av att försöka komma igång med pluggandet, sortera lite böcker och ställa in i bokhyllorna, diska och betala några räkningar.

tisdag 17 november 2009

Inte blev det någon mer träning för mig idag inte! Nänä, jag känner att jag har alldeles för ont i kroppen för att orka med det. Dessutom ska jag ju iväg och träna imorgon igen. Någon måtta får det fan vara.

Nu sitter jag och väntar på att mannen ska komma hem med middagen. Eller ja, delar av middagen iallafall. Kylskåpet ekar tomt här hemma så jag fick skicka iväg honom på ett misson att komma tillbaka med lite nödvändigheter. Ikväll blir det fläskfilégryta. Är så hungrig just nu att jag skulle kunna äta en elefant.

Ikväll blir det nog inget mer pluggande tror jag. Man får inte ta ut sig för mycket. Tänkte att det kanske går lättare om jag ser på det med nya, friska ögon imorgon istället. We´ll see about that. Istället ska jag kolla på Desperate Housewives. Två avsnitt dessutom eftersom jag missade förra veckans avsnitt. Sweet! Jag ska verkligen försöka att inte lägga mig på dagen imorgon, det blir en ful ovana och jag blir nästan ännu mer trött.

Nu kom J hem så nu ska jag förbereda lite krubb innan jag svälter ihjäl.
Jag har faktiskt lyckats skriva några rader. De är inte många och det är inte någon direkt kvalitet på det, men det är en början. Usch vad jobigt och motigt det känns. Jag tror dock att det kanske kan bli riktigt roligt om det börjar lossna någon gång och jag kommer igång! Sjukvårdskursen är det jag ska börja med nu och där gäller det att göra massa olika patientfall där man redogör för deras olika sjukdomar, vad de har för symtom och hur man kontrollerar och gör olika behandlingar samt göra omvårdnadsåtgärder.

Det låter egentligen jättekul för mig som älskar att hitta på och skapa historier fritt från min utsvävande fantasi, men just nu tar det bara emot. Jag har så mycket annat att tänka på. Det är så mycket annat som rör sig i huvudet hela tiden och jag orkar inet koncentrera mig. Orkar inte fokusera. Trots att jag nästan kan se ljuset i tunneln och jag inte alls har mycket kvar på utbildningen.

Nu ska jag ta mig en paus från skolarbete en stund. Jag kan villigt erkänna att jag ska lägga mig på soffan och sova lite. Jag måste det. Är så jävla trött. Vi får se om jag orkar ta mig iväg på Step Intervall sen. Just nu lockar det inte särskilt mycket, dessutom har jag en sjuhelvetes träningsvärk i övre delen ryggen. Mest i vingarna och skulderpartiet. Och även i axlar.

Well, sleep it is.


Jag struntade i lektionen idag. Förflyttningsteknik, del 2 stod på schemat. Jag tycker att jag har rätt bra koll på det där med förflyttning redan faktiskt.

Jag var på Vårdcentralen för att ta fasteprover idag. Fick även lämna urin. Ojoj, vad mycket prover du ska ta, sa hon i receptionen, men när jag väl kom in på lab så tog de bara 4-5 rör. Men de kan väl använda samma blod till flera prover kanske. Inte vet jag.

Nu har jag varit och tränat. Skitgött. Sprang 3,7 kilometer och dra på trissor, jag fick inte ont i benen! Efter springandet körde jag en kvart på crosstrainern sen var mina ben slut. Ska eventuellt iväg ikväll på Step ikväll om jag orkar. Vi får se.

Nu ska jag iallafall ta en snabbdusch och sedan ska jag försöka börja plugga. Urk.
Har mailat min lärare och förklarat läget idag. Känns skönt.

måndag 16 november 2009

Idag har jag jobbat. När jag kom hem slocknade jag i soffan i två timmar. Helt dyngtrött. Och sedan masade jag mig upp för att åka och boxas. Det var kul som vanligt! Nu har vi haft soffhäng här en stund och det kommer inte dröja alltför länge innan jag kryper till kojs faktiskt. Har precis börjat i en ny bok av Katerina Janouch som verkar bra. Den handlar om en barnmorska.

Imorgon ska jag upp tidigt för att gå iväg till Vårdcentralen för provtagning. Nästa vecka måste jag också iväg för att ta prover. Usch, vad sjuk jag är.
Well, imorgon efter blodtömningen ska jag iväg och träna en sväng och sen ska jag göra ett uppriktigt försök att sätta igång med pluggandet. Det tar fortfarande emot oerhört bara jag tänker på det!

Jag vill snart börja ta fram lite julgrejer här. Typ stjärnorna är jag grymt sugen på att få upp. Jag har ingen lust att vänta till första advent, vem är det som har bestämt det? Då hinner man ju knappt upp med grejerna innan det ska bort igen. Nä, jag ska nog ställa fram stjärnorna till helgen eller så redan. :)

söndag 15 november 2009

Idag har jag jobbat. Det är väl ungefär det jag har gjort egentligen. Jobbat, hängt in lite kläder i garderoben och haft soffmys med Jonas nu på kvällen.
Imorgon fick jag ännu ett extrapass på jobbet. Skitgött, även om det bara är 5,5 h. Många bäckar små...

Nu har nog jag och A bestämt att vi åker buss till Ullared. Försökte få plats den 3:e december men då var det naturligtvis fullt, så A mailade och ville boka oss till den 10:e istället. Vi har inte fått svar ännu så jag hoppas verkligen att det finns platser kvar där. Det blir lite nära inpå jul men det får gå. Får hetsshoppa riktigt eftersom det tyvärr inte blir så många timmars shopping när man åker med buss. Vi är inte framme förran typ kvart över elva, halv tolv och sen går bussen tillbaka vid femtiden. Dåligt tycker jag. Men det är bättre än inget iallafall. Jag ska shoppa massa kul har jag tänkt mig, både klappar, kläder till mig själv, julpynt och heminredning.

Nu är det snart dags att slänga sig i bingen. Tidig arbetsdag imorgon ju.
Nu blir det snart sängen för undertecknad. Det här jävla regnandet gör mig trött! Dessutom väntar ännu ett pass på jobbet imorgon. Fick ännu en extratur. Hur skönt som helst. Visserligen jobbar jag kväll men ändå. Skönt att vara lite utvilad. Tänkte försöka hinna med att greja lite här hemma imorgon innan jobbet också.

Jag har kollat lite på de där bussresorna till Ullared. Man är tydligen framme runt elva på förmiddagen och sen går bussen hem igen vid fem. Detta innebär att det inte blir alls mycket tid kvar till shopping om man räknar med att man får stå i kö en timme eller två också! Skit.

lördag 14 november 2009

Idag skulle jag ha njutit av en soft lördag tillsammans med Jonas. Vi skulle ha plockat lite här hemma, lagat fläskfilégryta och haft mysigt. Men planen ändrades för en timme sedan när de ringde från jobbet och frågade om jag kunde rycka in ikväll. Det kunde jag ju, så nu ska jag jobba mellan 14.00 - 22.00. Skönt med lite extra timmar nu när jag har det så knapert i kassan!

Jag skulle ju eventuellt ha åkt med A till Ullared, men nu vet jg inte om det blir något. En av hennes polare ville nämligen byta dag och åka en dag som varken jag eller A kan. Så nu får vi se om vi tar oss dit eller inte. Vi funderade en sväng på att åka buss, men jag är lite orolig över det faktiskt. Jag har tänkt handla MYCKET och är rädd att jag inte kommer att kunna släpa med mig allt på en buss, dessutom har jag hört flera skräckhistorier om att folk blivit av med sina kassor fyllda med fynd från bussens lastutrymme när de ska kliva av på hemmaplan. Alltså att de som klivit av innan norpat åt sig deras kassar också! Det vill man ju inte riskera. Dessutom kostar det typ 300 pix att åka. Så vi får se. Just nu känns det ändå som att om jag måste så tar jag bussen och hoppas på det bästa. Jag vill så himla gärna dit! Men vi får se som sagt.

Nu måste jag gå och göra mig iordning för en kväll på jobbet. Later.
Gårdagkvällen var jättetrevlig på alla vis. Och dessutom jävligt välbehövlig. Jag, mami och syster hade riktigt kvalitetstid tillsammans. Vi käkade pizza, spelade TP, skrattade oss fördärvade och pratade allvar. Riktigt bra kändes det.

Vi bestämde att vi åtminstone en gång i månaden ska träffas ordentligt allihop och hitta på något. Det behöver inte vara något värre utan kan till exempel bara vara en promenad, följt av en kopp te och lite snack, eller att vi lagar mat och kollar på film eller så. Men vi är iallafall överens om att vi måste ses oftare och prata mycket med varandra och stötta varandra för att detta ska bli så bra som möjligt i slutändan.

Under den här perioden i mitt liv som varit ganska kämpig för mig har jag blivit lite folkskygg känner jag. Jag vill helst vara för mig själv. Jag vill mest bara träffa Jonas. Jag orkar liksom inte le och låtsas att allt är bra. Just nu trivs jag med att ha det så. Och så kommer det förmodligen fortsätta vara ett tag till.


Äntligen fick jag käka pizza med beasås på. Som jag har längtat!

Vi spelade TP och syrran lyckades med den stora bedriften att vinna. ;)


fredag 13 november 2009

Röntgen igår gick väl bra. Röntgensköterskan var dock sur och grinig och inte ett dugg tillmötesgående. Jag tycker inte såna som hon ska få jobba inom serviceyrket.
Det är lika obehagligt varje gång man åker in i det där röret och får hjälmen på huvudet. Usch. Har en tid hos min läkare i december där jag får veta resultatet och innan dess ska jag även gå och ta nya blodprover. Det är mycket nu.

Annars kämpar jag på. Jag är lite låg för tillfället men ikväll ska vi ha en liten familjekväll eller tjejkväll, jag, mamma och Marie. Vi måste det. Vi måste prata om saker och ting. Det ska bli mysigt faktiskt. Vi behöver det allihop tror jag. Egentligen skulle jag eventuellt ha följt med Sara och Gaby ut ikväll men jag känner att jag måste fokusera på det här just nu. Det är viktigast.

Idag har jag jobbat. Chefen skulle ha ringt mig angående mitt vikariat men som vanligt skickade hon sin assistent istället. Hon berättade iallafall att jag inte får fortsätta månaden ut. Inte ens måndagen fick jag. Så idag gjorde jag min sista dag på vikariatet. Det känns jävligt surt. Jävligt trist. Jag blev faktiskt både ledsen och besviken. Jävla skitkommun. Detta kan man ju verkligen kalla otursdag för min del. Jag är så STRESSAD över att jag knappt jobbar nånting denna månad! Och i december har jag inte en enda tur än. Måste nog börja söka mig till andra ställen också. Detta går ju fan inte. Orkar inte hålla på och oroa mig för jobb också. Det är så mycket annat nu ändå att oroa sig över.

Ska slappa lite nu innan det är dags att gå hem till syrran vid femtiden. Är oerhört trött.

torsdag 12 november 2009

Det har varit en oerhört lång dag idag men jag känner mig så mycket bättre än igår. Jag känner mig 20 kilo lättare. Jag har pratat mycket med en person som jag verkligen behövde prata ut med. Vi kommer att klara att gå igenom det här tillsammans. Det är jag övertygad om. Jag kommer iallafall att finnas där till hundra procent.

Imorgon ska jag till Centralsjukhuset och röntga hjärnan. Undrar om tumören växt något. Jag tror det eftersom mina hormonvärden stigit. Det är alltid lika obehagligt att ligga fastspänd i det där jäkla röret där man måste ligga alldeles stilla. Usch. Jag får lite cellskräck. Men det ska nog gå bra. Mamma ska följa med mig.

Efter att jag röntgats är det dags för ett kvällspass på jobbet. Morgondagen kommer också bli en lång dag alltså, så det är bäst att jag går och gör iordning mig för bädden.

onsdag 11 november 2009

Jag har fått ett vykort från Jennie med indiska välsignelser. Indiska välsignelser och fina ord. Det kunde inte ha kommit mer lämpligt. Tack så hemskt mycket gumman. Jag behöver det verkligen just nu. Jag saknar dig, darling!


Jag har varit och tränat. Det var skönt att skingra tankarna för en stund. Jag behövde det. Jag har knappt sovit en blund inatt och oron äter upp mig inifrån. Mina ögon är så svullna av allt gråtande att jag inte ens fick in linserna imorse. Mitt i all känslokaos dök räkningen från tandläkaren upp som ett brev på posten. Strax under 2000 spänn gick kalaset på. Det får man väl vara nöjd med. Jag har hört om de som betalat runt 4000. Men 2000 är mycket pengar det med. Jävligt mycket.

Idag ska jag inte göra nånting tror jag. Har liksom ingen ork eller energi alls.

tisdag 10 november 2009

Jag kan nästan inte komma ihåg att jag mått såhär dåligt någon gång förut. Och det är så otroligt jobbigt att må dåligt för en annan människas skull. En människa som man älskar. Man ser personen lida och man känner känslorna som om de vore ens egna. Jag vet inte vad jag ska göra för att hjälpa. Men på något vis måste jag försöka. Jag har en stor klump i magen och kan inte sluta gråta. Gode gud, gör så att allt ordnar sig. Annars klarar vi inte det här. Ingen av oss klarar det.
Jag orkar snart inte mer. Det är säkert.

Just nu skulle jag vilja gå under jorden ett tag.

Om ni inte redan har sett det här klippet rekommenderar jag er definitivt att göra det. Såg det igår och direkt efteråt var jag tvungen att se det igen. Det var så otroligt vackert och imponerande. Idag har jag suttit och kollat igenom massa andra skapelser från denna otroligt duktiga kvinna. Det finns inte ord att beskriva det. Hon berättar historier genom att rita i sand. Och man inte kan hålla tårarna borta. Fantastiskt.

Detta kallar jag talang.

Jag har nästan precis kommit ur duschen. Jag har nämligen varit så duktig att jag har varit och tränat nu på morgonen. Eller ja, morgonen och morgonen. Jag var där innan elva iallafall. Morgonen för mig, förmiddag för er andra, okej. Och som om inte det vore nog ska jag iväg på Step Intervall ikväll också. Rebecca var så sugen på att terra men vill inte gå själv så jag hakar väl på dit jag med.

Jag ska snart till jobbet en sväng. I två timmar bara. Det är någon etikgrejs som ska göras klart. Egentligen är det nog inte nödvändigt för mig att gå dit men det blir ju två extra timmar iallafall och jag behöver verkligen allt jag kan få nu! Oroar mig verkligen över hur det ska bli med jobb denna månad.

Later.
Igår kväll stod jag och gjorde mina vanliga kvällsrutiner, tvättade fejset, drog tandtråd, borstade tänderna, sköljde munnen x antal gånger, gurglade med bakteriedödande munskölj. Ni vet, det vanliga. Det är väldigt viktigt att man sköljer bort all tandkräm innan man sköljer med det bakteriedödande medlet annars kan det bli sämre effekt. Så där stod jag och sköljde för glatta livet och plötsligt när jag spottat ut vattnet ser jag nånting stort och svart följa med ut. Vad i HELVETE är det?! Tänkte jag och tog upp det. Då såg jag att det var ett av mina stygn som följt med ut!

Shit, shit, shit, sa jag för mig själv. "Jooooonas! KOM HIT!" ylade jag skräckslaget. Jonas var där på två töda och trodde väl att jag var döende eller nåt. "Jag har spottat ut ett av mina stygn! Fan också!" Jonas lugnade mig med att det nog inte var någon fara sen fick han lysa mig i käften med en ficklampa och kolla läget. Det såg okej ut.

Jag trodde ju att stygnen liksom skulle självupplösas på något vis, inte trilla ut ur truten på mig. Men det måste vara ett gott tecken iallafall. Ett tecken på att läkningen går som den ska. Tror jag. One down, one to go!

Mitt stygn.

måndag 9 november 2009

Nu somnar jag snart. Ska alldeles strax krypa till kojs. Tror inte att jag orkar börja i någon ny bok ikväll ens. Imorgon ska jag upp ganska tidigt för jag har bestämt mig för att åka och träna runt elvatiden så jag får det gjort.

Jag och Jonas har kollat på Dexter. Jävlar vilken bra serie det är! Spännande som tusan. Och jag har alltid varit lite småkär i Dexter himself också. Han är förbannat cool.
Det gick bra att äta kassler idag. Wee, jag kanske är på väg att läka lite.

Nattinatt.





Det bultar lite i hålet nu faktiskt.
Bultar i hålet? Fan vad pervo det lät då! Jag menar ju naturligtvis i det där hålet i truten där tanden har suttit. Nu efter boxpasset bultar det och värker lite. Men det var det värt! Jag är glad över att jag orkade ta mig iväg. Det är så himla kul med box! Har precis kommit ur duschen nu och har diskat undan lite disk som stod och drällde på diskbänken. I och med diskandet gick mina sista krafter ur mig och nu blev jag jävligt trött igen.

Sitter och väntar på att Jonas ska komma hem. Känner mig handikappad utan telefon. Hur gjorde folk förr?! Hoppas han är på väg hem iallafall. Tänkte fixa lite käk snart nämligen. INTE soppa! Det blir stuvade makaroner och kassler. Jaha, och nu kom han in genom dörren. Sweet.

Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska dra och springa/crosstraina på dagen imorgon eller om jag kör ett pass Step Intervall på kvällen. Det återstår att se. Något av det blir det förhoppningsvis iallafall. Men nu är det krubb som gäller!
Som vanligt är jag trött som en björn. Usch. Kanske är vanlig, hederlig måndagströtthet? Skulle gärna vilja lägga mig och sova en sväng men det törs jag inte. Tror inte att jag kommer att piggna till ordentligt mer idag om jag gör det. Och det vore ju katastrofalt eftersom jag ska iväg och boxas med Sara om en stund. Blir till att försöka komma i säng tidigt ikväll istället.

Min telefon funkar inte. Jag blir galen! Jag håller på och ska fixa abonnemang här och helt plötsligt så funkade inte SIM-kortet imorse. Inte det nya heller. Så jag är helt telefonlös just nu så om ni vill nå mig så är det hemtelefonen som gäller.

Jag har jobbat idag och sedan var jag på tippen och slängde lite skräp. Det blir mycket skräp.
Det skulle ha varit tisdagslektion i skolan imorgon men den blev visst inställd för att läraren var sjuk så det blir ingen tripp till stan alltså. Skönt. Kanske försöker öppna skolböckerna istället. Kanske.

Nä, nu ska jag gå och plocka ur diskmaskinen, läsa ut min bok och sedan leta fram träningskläderna.

söndag 8 november 2009

Ännu en söndag har gått. Veckorna går alldeles för snabbt!
Spenderade första delen av dagen på jobbet. Det var fullt upp! Eftermiddagen spenderades hos far tillsammans med en bakfull syster. Papi blev glad för skjortan som han fick och den passade finfint.

När jag kom hem igen hade jag så ont i truten så jag slängde i mig ett par panodil och gick och la mig och läste lite. Det tog inte många minuter innan ögonlocken blev tyngre och tyngre och till sist somnade jag. Låg och slumrade i en timme tror jag. Skönt var det!
Jonas har byggt ihop vår nyinköpta garderob, den blev rätt så bra faktiskt!

Just nu är jag besviken på Jonas för vi har blivit medbjudna till Bodaborg för att fira en av våra närmsta vänner som fyller 25 och Jonas vill inte följa med. Han ska på sina syskons kalas istället. Han har två syskon som fyller år på samma dag fast de är inte födda samma år. De fyller liksom inte jämnt eller så men trots detta var det tydligen mycket viktigare att gå på deras kalas.
Jag blev ledsen faktiskt. Det är så oerhört sällan vi gör saker tillsammans och jag tyckte att det skulle vara jättekul om han följde med. Mr Doktor sa ju även att jag behöver göra saker som jag mår bra av och som jag vill göra, jag trodde faktiskt att han kunde ställa upp för mig och följa med för min skull om inte annat. För att JAG så gärna vill. Men icke.

Men jag ska iallafall med ändå, trots att jag helst hade velat att han också hängde på. För det här är något som jag vill göra. Det hade dock varit kul om ens livskamrat kanske kunde "offra" sig lite när han vet att man haft det lite jobbigt/stressigt ett tag. Jag har ju tjatat om utlandsresor och annat, men det förstår jag ju att han inte kan följa med på just nu på grund av för lite pengar, men en sån här grej skulle han kunna följa med på men han väljer ändå att inte göra det trots att det är viktigt för mig. Det känns trist.

Jag har förresten tuggat lite smått idag! Det gick bra. Fast det värker lite nu efteråt. Det var det värt.
Well. Nu ska jag snart krypa ner i sängen. Ska surfa runt lite först. Imorgon är det ännu en tidig morgon som väntar.

lördag 7 november 2009

Nyss hemkommen från ett kvällspass på jobbet. Ska strax slurpa i mig lite morotssoppa. Om ni visste vad trött jag är på soppa just nu. Imorgon ska jag eventuellt terra att tugga lite.
De där diklofenaken är oerhört bra måste jag säga. I nuläget kan jag till och med bita ihop tänderna lite försiktigt utan att skrika högt. Framsteg.
Pizza är jag jävligt sugen på. Det var nog nästan ett år sedan jag åt det. Brukar oftast bli att jag beställer en rulle eller en sallad eller så. Men snart ska jag köpa en pizza med bea. Smaskigt.

Jag har inte så mycket att skriva idag faktiskt. Det har inte hänt något speciellt. Jag sov länge imorse, åt sen frulle och begav mig sedan mot jobbet typ.
Imorgon är det upp tidigt för ännu ett pass på jobbet och sen blir det hem till far en sväng på eftermiddagen för att fira fars dag.
Nu börjar jag bli sugen på att äta mat. Riktig mat. Den där mättnadskänslan som infann sig förut är borta och jag längtar efter att få njuta av att känna olika smaker och konsistenser i munnen. Jag älskar mat för mycket för att kunna leva på flytande föda. Jag tänkte att jag skulle hålla mig till soppa och yoghurt fram till söndag och sen ska jag försöka mig på att äta något tuggbart. Lättuggat naturligtvis, men ändå.

Som det känns just nu skulle jag nog klara av att äta något lättuggat faktiskt. Väldigt mjukt och lättuggat måste det förstås vara. Det jag är mest rädd för är att det ska fastna en massa mat i hålet som ligger kvar och börjar lukta och samla bakterier så jag får en inflammation. Det vore inte så kul.
Nu ska jag gå och lägga mig och drömma om mat.
Imorgon är det back to work som gäller!


fredag 6 november 2009

Ojojoj, vad han är bra den där Erik. Vilken jävla pipa han har. Och så valde han en Queenlåt också. Grymt! Det påminde mig om när jag och Jonas var på Queenmusikalen "We Will Rock You" i London förra året.


Hoppas han vinner hela skiten.

Min magsäck måste ha krympt nåt fruktansvärt de här senaste dagarna. Har ingen vidare aptit direkt heller. Jag har precis ätit en skål med soppa och jag är PROPPMÄTT. Nästan sådär spyfärdig. Av en skål soppa och ett glas vatten till. Ingen macka eller så. Bara soppa. Proppmätt.

Min magsäck kanske är ungefär i size med ett äpple nu. Sweet. Har man tur kanske man går ner ett par kilo på kuppen. Det skulle i så fall vara det enda bra som kom ur detta!
Nu är det snart dags att kolla på Idol. Hade tänkt lyxa till det med ett glas nyponsoppa till (det är ju trots allt fredag) men jag har ändrat mig. Jag spricker om jag äter/dricker något i nuläget. Kanske senare. Skulle vara gott med något sött.

Diklofenaken och Panodilen gjorde iaf sitt jobb kan jag meddela och i nuläget känns det rätt okej.


Min magsäck?
Well. Somnade om till slut och sov en väldigt osammanhängande sömn. När jag vaknade hade jag skitont igen. Åt lite yoghurt med en tesked så det tog väl ungefär 20 minuter eller så att få i mig en skål. Ringde rådgivningen och satt i telefonkö i nästan en halvtimme. När jag förklarade mitt ärende tyckte hon definitivt att jag skulle ringa min tandläkare och rådfråga honom eftersom det är helg nu.

Jag ringde till receptionen och pratade med en tandsköterska, hon förklarade att man får ont efteråt. Precis som om jag inte förstod det själv. Såklart att man får ont efteråt när man dragit ut en tand, men är det normalt att få såå ont att man inte orkar gapa, äter med tesked, och att smärtan strålar ut mot örat och ner mot halsen? Hon kopplade mig vidare till herren som opererade mig. Han sa att det kanske hade fastnat mat i hålet. Jag sa att jag bara ätit yoghurt, soppa och mosad banan sen operationen. Va!? Sedan i onsdags? utropade han. Men han trodde iallafall inte att det var någon inflammation och tyckte att jag kunde avvakta över helgen men att om smärtan inte börjar avta nästa vecka så måste jag kontakta Folktandvården så de får kolla läget och om jag börjar få sämre allmäntillstånd och feber ska jag också kontakta dem.

Det var ju bra att han inte trodde att det var någon inflammation iallafall, även om det är jobbigt att veta att jag kanske kommer ha såhär ont ett bra tag till. Mor var här med Diklofenak förut och jag har precis svalt ner en tillsammans med en panodil. Hoppas det gör verkan. Nu jobbar jag hela helgen och därför hoppas jag smärtan ger med sig något. Jag är definitivt ingen rolig person att vara omkring när jag har ont, det går ut över mitt humör.

Det blir av förklarliga skäl inget fredagsmys ikväll med extra god mat, vin och snacks och sådär. Fredagsmys = inställt den här veckan. Istället ska jag försöka sörpla i mig en tallrik soppa ikväll. Det funkar det med. Fast jag börjar redan längta efter att få tugga på något. Det är jobbigt att inte få tugga.
Tycker fan inte att jag hittade så mycket matnyttigt om inflammation/infektion. Skit också. Nu har iaf panodilen börjat verka liiite men jag tror dock att jag behöver starkare smärtstillande än så. Ska se om jag kan få diklofenak av mor. Får nog ringa rådgivningen också och fråga om de tror att jag behöver antibiotika eller om jag ska avvakta ytterligare några dagar. Är skiträdd för att det ska bli värsta hålet i truten där det ska samlas matrester som sen leder till inflammation! Har läst massa skräckhistorier om det. Nu hoppas jag att det inte ligger något där, men det är ganska osannolikt eftersom jag bara ätit soppa och yoghurt. Det gör ont som attan i käften när jag sväljer.

Nu ska jag försöka blunda en stund och hoppas på att jag orkar somna. Är verkligen skittrött.
Om ni tror att jag är uppe såhär i arla morgonstund för att jag är utvilad, pigg och vill få ut så mycket som möjligt av dagen så kan jag säga att ni tror jävligt fel. Jag är uppe för att jag har så förbannat ont! I i "hålet", i tinningen, i kinden och ner mot halsen. Orkar inte sova. Jag har precis petat i mig två panodil nu och hoppas att smärtan snart ska avta något. Har tagit med mig datorn ut i soffan och sitter här och tycker jävligt synd om mig själv.

I onsdags tog jag bort tanden. I onsdags morse. Borde inte smärtan bli mindre för varje timme eller åtminstone för varje dag som går? Jag har precis lika ont nu som direkt efter att bedövningen släppte, om inte ännu ondare till och med. Är lite rädd att jag har fått en infektion/inflammation. Ska googla lite på saken och eventuellt ringa rådgivningen. Skulle i så fall behöva få penicillin om det visar sig att det är nödvändigt. Jag har absolut ingen lust att gå och ha såhär ont hela helgen.

Igår kväll nästan grät jag av uppgivenhet. Som det känns nu vill jag aldrig mer ta bort en visdomstand, men tror ni inte på fan att jag har haft lite smärtor i min andra tand i nederkäken nu i ungefär en vecka? Jodå, det har jag haft förut. Den har liksom gjort sig påmind att den finns där och pockat lite på uppmärksamheten; Hallå, här är jag, typ. Men jag har inte haft besvär av den. Och efter några dagar har känslan försvunnit igen. Den är för övrigt inte ens framme litegrann så jag hoppas jag slipper ta bort den, den som jag drog var ju åtminstone lite synlig den. Men nu har jag känt att den här andra tanden vill göra sig påmind. Vore ju jävligt typiskt om man skulle behöva dra ut den också snart. Jag fattar inte de människor som lyckats dra ut alla fyra på en gång! Jag skulle nog avlida.

Ska googla lite nu. Och jämra mig en skvätt för mig själv. Later.

torsdag 5 november 2009

Åh, fy fan vad ont jag har i käften! Det liksom pulserar, värker, ilar och hugger på samma gång. Och det är inte bara inne i truten det gör ont heller. Nej då, det ser ut som jag har en pingisboll i kinden, är svullen och jävligt öm. Och smärtan går upp mot örat och tinningen. Fruktansvärt jobbigt.

Idag har jag endast lyckats få i mig lite yoghurt och en skål med potatis & purjolökssoppa på hela dagen. Yoghurten var jag tvungen att äta med en tesked för jag orkade inte öppna munnen.
Jag undrar verkligen hur länge det kommer att göra såhär ont?! :(
Känner mig allmänt sur och grinig och orkeslös. Är fruktansvärt opepp och låg. Det är psykiskt påfrestande att gå runt och ha ont någonstans.

Blir nog sängen snart tror jag. Panodil (!) och sängen.
Jävla tand. Eller jävla hål där tanden suttit snarare.
Igår kollade jag på den där serien "Ullared" i hopp om att kanske bli avskräckt och inte vilja åka dit när jag såg allt folk. Men icke, nu vill jag åka dit ÄNNU MER! Det är ju rena paradiset för en fyndare som mig. Vi hade nog en ofantlig tur när vi var där senast för vi behövde inte stå i kö för att komma in. Men visst, därinne var det ju väldigt crowded. Kärringar överallt.
Fatta att stället har runt 18-20 000 besökare per dag! Det är ju helt sjukt. Antar att det är under högsäsongen, men ändå.

Jag vill dit och shoppa! Jag vill fynda.




När jag slog upp mina blå och blickade ut genom fönstret möttes jag av en ganska otrevlig syn. Stora, vita flingor virvlade förbi utanför rutan. Jaha, då var vintern här, konstaterade jag missnöjt. Man blir nästan yr i skallen när man tittar på den virvlande vita massan därute.

Natten har inte varit sådär väldigt bra. Har vaknat flera gånger av att jag har haft ont i käften. Tog nya panodil strax innan sextiden, då jag låg och jämrade mig högt av smärta. Jag har sovit oroligt. Jag undrar hur länge det kommer göra ont? Är det någon som dragit ut sina visdomständer som vet ungefär hur lång tid det tar innan man kan svälja ordentligt igen, borsta tänderna utan problem och tugga vanlig mat?

Halv nio ringde min mobil. Det var från jobbet. De ville att jag skulle komma ut och jobba i eftermiddag. Jag ville säga ja. Jag sa ja först. Sedan kände jag hur jävla ont i käften jag hade och var tvungen att ändra mig. Jag insåg att det förmodligen är bättre att jag är hemma och vilar idag. Känns skitjobbigt nu. Jag behöver VERKLIGEN timmarna! Jobbar bara 34 timmar denna månad. Fy fan. Vet inte hur det ska gå om jag inte får fler timmar.

onsdag 4 november 2009

Direkt efter att tanden var borta åkte vi till OKQ8 och hyrde en kärra och åkte sen raka vägen till Jysk för att köpa och hämta den där garderoben som vi tänkt köpa sen i somras. Sedan åkte vi till IKEA för en blixtvisit där. Fick faktiskt tag i två vita Billybokhyllor till halva priset eftersom de låg på fyndavdelningen med något sargade kartonger. Hoppas nu att det bara var kartongerna som var trasiga och att innehållet är någorlunda helt skick. Som vanligt när man är på IKEA åkte det med lite annat smått och gott också. En hel del smått och gott. Är väldigt nöjd med de rosa lådorna som jag köpte till vår Expedithylla, de passar finfint där tror jag.

Väl hemma igen handlade vi lite lättuggade grejer och saker som inte behöver tuggas alls till mig, yoghurt, banan, nyponsoppa och pasta. Hoppas att det läker snabbt i munnen på mig nu och att jag slipper infektioner. Jag skulle egentligen ta prover imorgon men jag känner inte att jag orkar, men det blir nog nästa vecka istället. Tänkte försöka pyssla lite hemma om jag orkar, annars blir det bara vila och panodilknaprande.

Nu ska jag läsa lite bloggar och sen kolla på lite serier i sängen tänkte jag.
Ja, nu är den väck, tanden.
Det var på darriga ben jag klev in i rummet där borttagningen av tandens skulle ske, kan jag säga. Berättade för tandsköterskan på vägen in att jag var jävligt nervös och hon pratade lugnande med mig hela vägen in. Väl inne i rummet berättade hon för tandläkaren om min nervositet och han kom genast fram och gav mig en björnkram, log och sa: "Detta kommer att gå jättebra, vi har gjort såna här utdragningar väldigt många gånger."
"Ja, er förmåga tvivlar jag inte på, men för mig är det första gången" svarade jag.

Både tandläkaren och sköterskan var helt underbara! Tandläkaren visade mig först en bild på tanden och jag fick se hur den växte rakt in mot de andra kindtänderna. Inte bra. Sedan gick han igenom precis vad han skulle göra och pratade med mig under hela operationen.
Jag fick bedövning. Mycket bedövning. Det skulle säkert ha bedövat en halv elefant. Tre sprutor fick jag. Men det var bra för jag kände inte ett dugg vid själva utdragningen eller borrningen. Bara ett obehag och ett jävla tryck. Men bedövningen var ju riktigt hemsk. Det kändes som om jag fått en stroke. Jag var totalt bedövad hela hakan, halva läpparna, halva tunganm hela kindbenet ändå upp mot örat och upp till ögat. Riktigt obehagligt! Jag kände mig helt sned. Kunde inte röra på munnen på den sidan och dreglade utan att känna att det kom saliv. Bedövningen satt dessutom i ända till tvåtiden och då fick jag den ändå halv nio imorse!

Först borrade han runt tanden för att få fram den lite sen försökte han rugga ut den men den satt för hårt. Då blev han tvungen att borra i tanden och dela på den för att försöka få ut den. Han borrade och grejade även i tandbenet. När han väl delat tanden gick det bra att ta ut den, en del i taget. Sedan sydde han ihop mig. Det var lite läskigt. Men på det stora hela tyckte jag att det gick jättebra. Det kunde egentligen inte ha gått bättre tror jag. Hoppas att inte all min samlade visdom försvann med den där tanden nu bara.
Vad kalaset gick på? Ingen aning. jag bad om att få en räkning. Jag vågade inte frågade hur mycket den var på. Det får bli en obehaglig surprise.

När jag kom hem var jag märkbart medtagen och väldigt trött och dessutom hade bedövningen släppt och jag hade SKITONT i truten med omnejd. Jag tog två panodil och gick och la mig och slocknade direkt. Sov sedan i nästan tre och en halv timme. Gött!
När jag vaknade var jag oerhört hungrig och lyckades peta i mig lite soppa och en mosad banan. Nu står jag mig tills imorgon. Nu ska det sköljas med bakteriedödande medel och tas lugnt några dagar. Snart dags att peta i sig nya panodil känner jag. Det pulserar som fan.

tisdag 3 november 2009

Det har liksom gått i ett hela dagen. De har en förmåga att göra det, dagarna. Började dagen med metodlektion i skolan. Där gick vi igenom urin-& faecesprover och så fick vi lära oss att sätta kateter. Efter lektionen mötte jag upp min handledare för att diskutera min förra kurs som jag fick betyg i samt diskutera kommande kurs. Jag berättade för henne att det är lite mycket just nu. Att jag känner mig lite stressad över det här med skola/jobb/renovering/ickefritid osv. Hon var väldigt förstående och tyckte att jag kunde ta det lite lugnt ett tag med gott samvete. Det kändes oerhört skönt att höra.
Jag måste sluta att ha så höga krav på mig själv!

Jag drog sedan ett varv på stan där jag köpte en farsdagspresent till papi och ett par leggings till mig själv. Handlade dessutom tre lampor som befann sig i tre stooora kartonger som jag släpade runt på i stan. Det var jobbigt. Särskilt med tanke på träningsvärken som jag har idag. Kära Katrin kom till undsättning så jag kunde åka med henne hem så jag slapp baxa in mig på bussen med allt.

Har varit duktig och tränat Step Intervall med Katrin i 75 minuter och sen tog jag mig ett skönt bad innan Desperate Housewives.
Nu sitter jag här och biter nästan på naglarna av nervositet. Imorgon ska jag nämligen till Säffle och dra ut en visdomstand! Jag är snuskigt nervös. Exempelvis för att vi inte ska hitta dit i tid, (Jonas mor kommer runt 7.45 och lämnar bilen och jag ska vara på plats 8.30) för att bedövningen ska rinna ner i halsen, (det är skitäckligt), för att det ska göra jävligt ont och för att det kommer knaka och braka i hela käken på mig eftersom tanden inte är framme och de måste skära fram den först innan de kan ta bort den och naturligtvis är jag orolig för den saftiga räkningen. Fy fan. Men det ska ändå bli skönt att få bort den faktiskt. Kommer väl få gå på panodil ett par dagar sen förstås. I bästa fall. Har hört skräckhistorier om både det ena och det andra. Några komplikationer vill jag icke ha. Icke!

måndag 2 november 2009

Vad skönt det känns nu! Fy fan vilken urladdning.
Först var det gemensam uppvärmning och bugg. Ja, dansen bugg. Det var väl sådär. Antar att det anspelade lite på kvällens tema som var Rockabilly. Lp-skivor hängde ned från taket och massa bilder på gamla jänkare satt uppsatta lite varstans och så spelades det såklart en massa go´femtiotalsmusik också.

Efter buggen var det ett gemensamt pass där vi blev ordenltigt varma. Efter det gick jag och Katrin och terrade Lyft. Det var jättekul, bra träning, men jäkligt jobbigt! Det märks att jag inte styrketränar! Sen var jag bara tvungen att köra box, det är ju så jävla roligt! Sist men inte minst körde vi SK (styrka & kondition) Nu är man mör i kroppen. Det återstår att se om man orkar gå överhuvudtaget imorgon. Jag hade även tänkt hinna med ett pass Step Intervall om jag kommer hem i tid från stan och inte träningsvärken är alltför hemsk.

Imorgon är det förmiddagslektion i skolan, möte med handledaren efteråt och sen tänkte jag ta ett varv på stan innan jag åker hem. Tidig uppstigning imorgon igen alltså. Gillart inte.
Men nu ska jag och Jonas kolla på två avsnitt av The Office innan det är dags att sova!
Nu jäklar ska här tränas hela kvällen lång! Ska bli skitkul. Fast just nu är jag så trött att jag skulle kunna somna om jag la mig ner. Det går förhoppningsvis över när man väl kommer igång och man får upp lite ny energi.

Hoppas Katrin vill gå på någorlunda samma pass som mig. Kul att köra tillsammans. Vi pratade lite löst på att eventuellt basta också, men de planerna la jag ner för min del. Orkar inte packa en massa badkläder och handdukar och sånt känner jag. Dessutom orkar jag bara sitta i en bastu typ tio minuter sen känns det som om näsan och halsen ska brinna upp.
Sitter i soffan nu och känner att jag blir tröttare och tröttare för varje minut som går. Jobbigt läge.
Sitter och kurar under en filt i soffan. Fryser gör jag.
Idag är det precis sånt väder som jag avskyr. Det är grått, regnigt och blåsigt. Har inte alls lust att bege mig iväg ut i det det vidriga vädret. Men jag ska ju på tjejkväll på badhuset. Behöver iallafall inte cykla för Katrin hämtar mig med bil. Sweet.
Ska försöka få i mig lite mat snart så jag orkar träna sen.
November alltså. Ja, nu är det november. En riktig skitmånad om ni frågar mig. Jag avskyr november. November och Januari. Det känns som årets absolut längsta månader. Och det är kallt och blåsigtoch regnigt och jävligt och kanske snö också om man har riktig jävla otur. Fy fan säger jag.

Jag ser inte alls fram emot denna månad. Jag skulle helst vilja gömma mig under en filt under den här årstiden (alternativt bosätta mig vid sydligare breddgrader) och sen vakna upp i slutet på mars, början av april någon gång och hälsa våren välkommen och ta emot den med öppna armar. Men tyvärr funkar det ju inte riktigt så.

Nu ska jag iallafall tvätta mitt lilla fejs, flossa och borsta tänderna och sen vira in mig i duntäcket i sängen och vänta på att klockan ska ringa imorgon bitti. Bläk.

söndag 1 november 2009

Nu ska jag krypa ner under täcket. Är inte ett dugg sugen på det faktiskt. Det är inte alls kul att göra det utan min Jonas tätt intill. Jag måste nog dock lägga mig för imrogon väntar jobb. Ett extrapass. Jag börjar 8.15 och slutar 12.30 tror jag. Soft värre. På kvällen ska jag på tjejkväll i badhuset med Kattis. Det ska bli skitkul. Köra lite prova-på-pass och träna i flera timmar. Kulkul.

Ska försöka hinna/orka träna ordentligt kommande vecka också, kände mig så stolt över mig själv att jag faktiskt lyckades träna fyra gånger denna vecka att jag vill försöka hålla uppe tempot om jag kan. Jag mår bra av att träna. Jag tänker inte på allt jobbigt som jag egentligen inte vill tänka på, jag bara är. Det är skönt.

På tisdag är det skola igen och jag har mailat min handledare för att försöka hinna med att träffa henne en sväng efter lektionen. Hoppas hon har tid. Hon har inte svarat på mailet än. Jag har så jävla dåligt samvete över att jag inte satt igång med den nya kursen än! Jag har tagit fram studiehäftet flera gånger, öppnat det och börjat läsa men allt bara flyter samman och jag fattar inte ett skit vad jag läser. Jag är helt trögstartad. Förhoppningsvis kanske min handledare kan kicka igång mig igen.

Ego.
This is me today.

Sitter just nu och kollar på Knocked up på trean. Lite lagom nivå på underhållning sådär en söndagkväll. Jonas ska sova hos sina päron inatt så jag sitter ihopkrupen här i soffan under en filt och myser alldeles ensam.

Kalaset hos mormor var trevligt. Det bjöds på smörgåstårta och marängtårta med jordgubbar. Jag äter ju inte smörgåstårta men den såg väldigt god ut måste jag erkänna! Mormor var som vanligt skitsöt och så glad över att vi var där allihop.

Smörgåstårtan med skinka, räkor och någon viltröra mellan.

Söta och piffiga mormor. Man kan inte tro att hon är 80 bast inte!

The Cake. Gudomligt god.

Moi. Njuter av tårtan.
Idag, den 1 November för åttio år sedan föddes min rara mormor. Hihi. Hon är så söt min lilla mormor. En tvärhand hög, älskar att shoppa kläder, hör dåligt och svär som en borstbindare.
Eftersom det är en sådan högtidlig dag idag ska vi förstås på åttioårskalas hos lilla mormor. Klockan 14.00 börjar festligheterna och det lär bli en lugn och stillsam tillställning. Hipp hipp hurra för mormor!

Annars idag har vi inga planer. Det blir nog bara en lugn söndag skulle jag tro. Vet inte om jag orkar sätta mig med skolarbetet, det tar emot så jävla mycket just nu. Vet inte varför, men jag har absolut ingen lust till att plugga överhuvudtaget. Men det måste jag ju naturligtvis göra iallafall.
Idag kom det två små skitungar och plingade på dörren och sa: Bus eller godis? Sysslar verkligen småbarnen med sånt här hemma i Sverige? Ja, uppenbarligen gör de ju det. Det fick vi svart på vitt idag. Jonas rotade fram en 200 grams Marabou schweizernötchokladkaka i skafferiet som de fick ta några bitar från. Inte hade vi köpt hem nåt extra godis för detta tillfälle. Undrar vad de hade sagt om vi inte hade gett dem nåt snask och sagt att vi tar bus istället. Hur mycket oreda kan två femåringar ställa till med liksom?

Well. Bedtime. Nattinatt.
Vi har tillbringat kvällen framför en repris av gårdagens Idolavsnitt och så har vi tänt en massa levande ljus och käkat brietårta och druckit rödtjut. En alldeles underbar lördagkväll med andra ord. Nu är klockan alldels för mycket ser jag. Jag ska alldeles strax gå och göra mig redo för sängen där jag tänkte läsa ut "Låt den rätte komma in" innan John Blund kommer och tar mig med till drömmarnas land.



Brietårta bestående av brieost med blandad frukt, nötter, frön och flytande honung på. Skitgott.