tisdag 10 november 2009

Jag kan nästan inte komma ihåg att jag mått såhär dåligt någon gång förut. Och det är så otroligt jobbigt att må dåligt för en annan människas skull. En människa som man älskar. Man ser personen lida och man känner känslorna som om de vore ens egna. Jag vet inte vad jag ska göra för att hjälpa. Men på något vis måste jag försöka. Jag har en stor klump i magen och kan inte sluta gråta. Gode gud, gör så att allt ordnar sig. Annars klarar vi inte det här. Ingen av oss klarar det.
Jag orkar snart inte mer. Det är säkert.

Just nu skulle jag vilja gå under jorden ett tag.

2 kommentarer:

Annika sa...

stackars dig och din närstående. :(

Blir bra det :)natti natt :)

sister mary sa...

kram älskling. :(