söndag 31 oktober 2010

Ja, det var vad som serverades till middag hos oss idag. Riktigt smaskigt!

Nu ska jag snart krypa ner i sängen. Ska ju till hospitalet imorgon så det gäller att vara utvilad.


Igår åt vi resterna av fredagens middag till lunch - Smördegsinbakad fläskfilé med vitlök och örter. Det var lika gott igår!


Var har ni tagit vägen, kära läsare?
Ni har väl inte lämnat mig helt i sticket? 39 uppskattade (men ack så ynkliga) besökare på hela dagen. :(

Är det för att jag skriver om tråkiga grejer kanske? Som sjukhusbesök och om min sjukdom och så?
Jag vill gärna ha tips på vad ni skulle vilja läsa om! Mycket kommentarer vill jag ha. :)
Höjdpunkten med hela Örebroresan var detta (höhö):


Ser ni vem det är?


Edit: Marie hade rätt. Det är ju ingen mindre än ERNST! The one and only. Min idol. Mannen som kan allt och lite till. Fatta att jag var impad när han kom gåendes på gatan mittemot. Jag smög upp kameran ur väskan och fick denna bild. Hehe. De höll på att spela in någonting.
Jag har varit väldigt kass på att uppdatera om när jag var i Örebro och hälsade på J.
En dag var vi vid vattentornet Svampen och kollade in utsikten över Öret samt käkade lunch.

Jag är ju så förbannat höjdrädd så jag kunde inte riktigt njuta av utsikten. Men med darrande hand lyckades jag ändå ta några bilder. Det fanns skyltar där det stod att man inte bör sitta på räcket och så. Jag fick lite ont i magen bara vid tanken på att någon skulle sitta där.





Skitgod lunch åt vi. J åt lasagne och jag åt pasta med fläskfilé.

Utsikt.

J var inte lika rädd som mig och ser mycket mer avslappnad ut än vad jag gjorde.
Här kommer lite fakta (eller ja, inte så lite fakta förresten) om mitt sjukdomstillstånd.

"PRL - Prolaktin - Prolaktinom

Överskott av hormonet prolaktin beror på en (oftast) ofarlig tumör i hypofysen, som oreglerat bildar hypofyshormonet prolaktin.
Orsaken till prolaktinom är okänd. Dessa tumörer är ibland mycket stora och kan trycka på synnerven och ge synnedsättning. Prolaktinom kan också vara mycket små. Symptom på grund av hormonöverproduktion leder ofta till utredning och diagnos.

Prolaktin är nödvändigt för mjölkproduktionen i brösten under amning. Prolaktin har också andra men inte helt klarlagda effekter. Prolaktin finns också hos män. Prolaktin identifierades hos människan och började mätas i början av 1970-talet.

Ärftlighet och förekomst

Sjukdomen är hos de flesta inte ärftlig. Om prolaktinom utgör en av flera hormonproducerande tumörer hos samma person – bisköldskörteln och hormonella magtarmkanalen är då oftast samtidigt drabbade – kallas sjukdomen multipel endokrin neoplasi (MEN) nr. 1. Denna sjukdom är ärftlig.

Prolaktinom är den vanligaste hypofystumören. Årligen drabbas cirka 25 – 50 personer per en miljon invånare av prolaktinom.

Om sjukdomen blir svårare

Om sjukdomen inte behandlas blockerar prolaktin bildningen av könshormoner, vilket ger menstruationsrubbningar och upphörd menstruation. Ägglossningen upphör och du blir infertil. Män drabbas av impotensbesvär. Hos växande barn kan längdtillväxten avstanna.

Symptom och besvär

Prolaktinom orsakar hos kvinnor menstruationsrubbningar och upphörd menstruation och infertilitet, hos män impotens.
Många får psykiska symptom, som delvis kan kopplas till minskad könshormonbildning. Viktökning förekommer. Om tumören blir stor innan diagnosen ställs, kan detta medföra huvudvärk och synpåverkan.
Utan behandling kan brist på könshormon leda till benskörhet och ökad åderförkalkning.

Undersökningar

Vid misstanke på prolaktinom utförs analys på prolaktin i blod, ofta upprepade prover. Samtidigt kontrolleras övriga hypofyshormoner för att stadfästa eventuell annan hypofyshormonöverproduktion eller hormonbrist.
För att hitta hypofystumören genomgår du en magnetkamera undersökning (MR). Tumören kan vara liten eller stor.

Att få ett sjukdomsbesked

Prolaktinom är en ganska ovanlig sjukdom, även om den är vanligast bland hypofystumörer. Prolaktinproducerande tumörer är så gott som alltid godartade.

Vård och behandling

Tidigare operarades prolaktinom med blandat resultat. Man kunde ofta inte operera radikalt och hormonöverproduktionen kvarstod. Sedan cirka 30 år har man kunnat behandla prolaktinom medicinskt med dopaminliknande substanser, så kallade dopaminagonister. Resultaten av denna behandling i tablettform är oftast mycket goda. Prolaktinnivån i blod blir normal och hypofystumören minskar i storlek och försvinner. Detta gäller även mycket stora tumörer. Normaliserade prolaktinnivåer uppnås efter kort eller lång tids behandling, ibland efter flera år. Behandlingen är i de flesta fall livslång.

Risk vid behandling

Medicinsk behandling med dopaminagonister kan ge nästäppa, illamående, ibland svimningskänsla, trötthetssyndrom och psykiska besvär.
Graviditeter bör helst planeras i samråd med behandlande läkare. Oftast slutar man med medicinen, när man blir gravid.

Vårdnivå

Vanligen remmitteras du från husläkare eller annan specialist, till exempel gynekolog vid menstruationsrubbningar, till specialist eller specialist-klinik. När diagnos fastställts och behandling givit önskat resultat, kontrolleras hormonvärden 1 gång per år och röntgen med långa mellanrum, upp till 5 år. Risken för hormonförändring och tumörtillväxt även under behandling innebär att dessa patienter bör kontrolleras av specialist."

Uppdaterad 2008-10-03
Informationsansvarig Hypofyscentrum

Imorgon ska jag till sjukhuset. Jag ska träffa min endokrinläkare.

Jag är alltid så jävla nervös inför besöken. Nervös över hur provresultaten ska ligga och så. Hoppas, hoppas att mina prolaktinnivåer är normala. Det är av största vikt att nivåerna är normala om man ser till babymakings-försök. Utan normala nivåer blir det ingen bebis. Fast det kan såklart vara så att det inte blir något även av andra anledningar. Jävla kropp.

Jag hade en sak som jag skulle göra idag. Gå och handla. Jag har inte varit där ännu. Jag har diskat och plockat undan lite i köket. Sen har jag suttit framför datorn och hängt. Men nu ska jag faktiskt tamig i kragen och gå iväg till ICA.
Här kommer Veckomatsedeln för nästa vecka.

Måndag: Bön-& olivgryta med kassler.

Tisdag: Linssallad med halloumi.

Onsdag: Morots & Apelsinsoppa med rostat bröd.

Torsdag: Indiskt. (Ej helt klart exakt vad det blir, men indiskt blir det.)

Fredag: Take out - Asiatiskt.

Lördag: Kyckling i lergryta.

Söndag: Fläskfile med äppelportvinsås.


Om ni trodde att jag precis rullat ur sängen, så trodde ni fel! Jag har varit vaken sen 09.30 faktiskt. Och fått lite gjort sedan dess också. Bland annat har jag gjort en veckomatsedel för kommande vecka. Känner mig jättesugen och inspirerad till att laga mat!

Gårdagen var trevlig. Men det hade visst blivit ett litet missförstånd mellan mig och karln i huset. Han hade tänkt att han skulle hämta mig runt midnatt ungefär, jag trodde han var helt införstådd med att han skulle hämta mig runt två, när krogen stänger. Så var inte fallet. Han verkar inte ha varit ute på så länge att han glömt att man inte går på nattklubb klockan nio direkt. Well. Vi fick göra en kompromiss och han hämtade mig strax innan 00.30. Därför fick jag skippa utgången tyvärr. Det kändes som fel beslut igår, för jag ville verkligen med ut, men idag är jag glad att jag kom hem i tid. Är inte det minsta bakfull!

Men det var trevligt ändå! Vi satt hemma hos Lina och förfestade lite innan vi drog till Tempel och käkade mat. Jag åt en skitgod grillad kyckling som var fylld med soltorkade tomater, bacon och manchegoost. Det serverades tillsammans med vitlöksdipp, bearnaisesås och bakad potatis. Efter maten gick vi till Blue Moon. Där var kön hur lång som helst och vi stod där en stund innan vi bestämde oss för att gå någon annanstans istället. Höll vännerna sällskap i kön och när de var näst på tur avlägsnade jag mig och åkte hem igen.

Skickade kärleks-sms till syrran igår också. Fick ett fint svar tillbaka.
Annars idag har jag minsta möjliga planerat. Jag ska helga vilodagen. En tur till affären är det enda jag har planerat för dagen.

Nu ska jag gå och fixa mig en omelett. Magen skriker av hunger!

Underbar mat.


Halloween. Scaaaary.

lördag 30 oktober 2010

Nu ska vi strax bege oss mot stan. Jag blir avsläppt hos Lina där vi ska dricka lite vin och sånt.
J ska till sina päron och han är så gullig så han stannar där till sent, så han kan skjutsa hem mig sen.

Ha en fortatt trevlig lördagkväll hörreni!

Här kommer några bilder på PartyMilla. (Eller inte.) På mig iallafall. Milla. - Party.


Jag vaknade första gången runt 06.30 av att jag var kissnödig. Innan det hade jag inte vaknat en enda gång! Somnade om direkt och sov sedan till strax efter 09.00. Låg kvar och blundande lite till och somnade om IGEN och sov till 10.20 ungefär. Vilken LYCKA!
Kanske sov jag bra för att J låg bredvid, vad vet jag? Känns skönt iallafall. Jag behövde det.

Vet ni vad jag ska göra ikväll då? Jag ska träffa brudarna i stan. Det blir crazy party! Yes, jag ska ut och festa vettni. Det händer inte särskilt ofta. Mycket för att jag inte finner det särskilt intressant längre (hade min festperiod när jag bodde i Göteborg och gick ut typ onsdag till lördag i stort sett varje vecka. Man kan bli lite mätt på det då. Jag växte upp liksom. Hehe.) men ibland kan det dock vara kul att gå ut med girlsen, ta några drinkar (öl) och dansa som fan.

Men det där med crazy party var nog en överdrift. Iallafall för min del. Jag ska ta det lugnt. Jag har en förmåga att alltid bli så bakis nowadays och det är ju inte sådär jättekul. Jag har förlorat min mojo. Men kul ska det bli!

Nu har jag lite att fixa med här. Kanske skriver en snutt innan jag åker annars hörs vi förmodligen imorgon.


Höhö. Yeah right. Those days are gone. Long gone.
Nu har J kommit hem till mig! Vi har ätit god mat och kollat på The Office. Till middag blev det smördegsinbakad fläskfilé med vitlök & örter, gorgonzolasås och pressad potatis. Terrade ett nytt vin också. Ecologica. Vi har bara testat det vita förut. Skitgott var det alltihop - både mat och vin!

Rätt person åkte ur Idol. Blev lite nervös där för att Geir skulle ryka! Han är ju skitduktig. Jag gillar verkligen honom. Inte bara för att han är duktig, utan nästan ännu mer för att han verkar vara en så otroligt snäll och ödmjuk person.

Nu ska jag gå och borsta gaddarna och sen gå och lägga mig. Är sinnesjukt trött. G´night.

fredag 29 oktober 2010

Arbetskamrat letar efter ett papper. Drar ut låda, drar in låda. Öppnar nästa låda. Hittar till sist det hon finner. Hon brister ut i ett nöjt leende och böjer sig för att ta ut det och säger glatt (och kristet): Sök, och du skola finn... (Alla papper åker ut och hamnar på golvet) SATAN!
Från kristen till hädare på bara några sekunder. Jag skrattade gott åt henne faktiskt.

--------------------------------------------------------------------------------

Shit, vad trött jag är alltså. Blir säkert en tidig kväll. Lite Idol förstås, men efter det kan det bli raka vägen i säng. Det är inte omöjligt. J väntas inte hem förrän om ungefär 2,5 h! Trist.
Det blir iallafall fläskfilé med gorgonzolasås till middag. Inte riktigt som bilden nedan men det var typ det som kom upp när jag googlade. Tänkte strax gå och börja förbereda så mycket som möjligt så jag inte behöver gå ifrån mitt i Idol sen.

Men först ska jag tvätta av mig sminket och ta mig ett varmt bad. Är helt stelfrusen och just nu känns det som att jag aldrig kommer att bli varm igen. Huu.

Jag klarade mig igenom arbetsdagen som varit hektiskt. Jag förstod att den skulle bli det eftersom vi varit en mindre.
Vissa saker på det där nya stället har jag svårt att förstå. Ja, hur de lägger upp arbetet och så. Jag menar, jag var där skittidigt imorse - typ 06.25, nu börjar jag inte förrän 06.45 men ändå. Man (läs: de allra flesta) är ju där lite innan man börjar, fast kanske inte vanligtvis så tidigt som jag var där idag.

Jag förberedde frukosten, satte på kaffe, la upp pålägg. Sen satte jag mig på kontoret och läste lite i pärmen om patienterna och sådär. Klockan segade sig fram. Kollade vad vi hade för städ idag. Tog tag i det och tog både korridoren och dagrummet. 07.30 började min kollega. Och hon anlände inte en minut före det. Sen vill hon liksom sätta sig och ta kaffe. Ta en snabb kopp på stående fot liksom medan jag ger rapport, tänker jag, men säger inget.

07.50 ungefär började vi med morgonarbetet. Då hade jag varit där i 1,5 h redan. Jag hade tänkt börja med någon innan min kollega dök upp, men var rädd att det skulle bli sura miner så jag vågade inte. TIO I ÅTTA. Och sen håller min arbetskamrat på och stressar ihjäl sig för att alla ska hinna upp i tid och helst sitta runt borde 08.30 då det vankas frukost. Det går ju liksom inte. Iallafall inte om man börjar så sent som vi gjorde imorse, har 7 patienter som ska ha hjälp, varav en ska duschas och när vi dessutom går en personal kort!

Och anledningen till att de börjar runt 07.45 ungefär är att deras patienter gillar att sova på morgonen, säger dom. Okej? Det gör jag också, men jag får gå upp ändå. Patienterna på mina tidigare arbetsplatser gillade också att sova på morgonen, men där började vi alltid strax efter 07.00 med morgonarbetet för annars hinner man inte! Ja, iallafall inte om det nu är så viktigt att de ska få frukost och mediciner i någorlunda tid. Sen kan ju jag tycka att om man nu måste väcka någon som sover, så spelar det kanske inte så stor roll om klockan är 07.05 eller 07.55. Man väcker dom ju lika förbannat. De kan ju lägga sig igen efter att de är tvättade, påklädda och klara! Vila en stund till innan frukost.

Men istället sitter man bara där och glor och ser klockan gå och sen får man stressa som helvete. Inget vidare upplägg tycker jag. Hela verksamheten ska ju liksom gå runt. Det är ju inte bara omvårdnad, frukost + mediciner som ska fixas. Det ska beställas varor, beställas mat, träna patienterna, skalas potatis, städas, ha möten med arbetsterapeuter och sjukgymnaster, ha vårdplaneringar, svara i telefonen osv osv. Och det gör vi ju. Också. Men det blir ju dessvärre så att man kanske får sätta sig och äta sin frukost runt 10.00-tiden. Det är i senaste laget eftersom allt det där andra ska hinnas med på förmiddagen innan lunchen som serveras 12.30.

Igår var vi också en personal kort och då hann vi till exempel inte ta någon rast eftersom det blev så sent med allt. Idag satt jag ungefär 15-20 minuter. (har en halvtimmes rast egentligen)

Det är inte kul när man går hem från jobbet och känner att man inte gjort ett ordentligt jobb. Att man inte gett sitt allt. Jag är sån. Varje arbetspass försöker jag göra mitt bästa, men ibland räcker man inte till. Och det är patienterna som blir lidande. Tyvärr. Jag tror att de hellre skulle se att vi hann göra deras träning eller sätta oss ner och prata en stund när vi har tid över istället för att de ska få sova tjugo minuter längre på morgonen!

Men sen beror det såklart på vilka man jobbar med också. Jobbar man likadant och tänker på ungefär samma vis så brukar det gå bra. Men hon jag jobbade med idag är min totala motsats. Ett riktigt yrväder som flyger omkring och är inne på två rum samtidigt och grejar och håller på, stressig, rörig och omständig och alltid på väg någonstans. Och så jag. Som är så jävla lugn. Som planerar mitt arbete noggrant. Som förbereder allting för att det ska gå så smidigt som möjligt. Som gärna "jobbar undan," det vill säga jobbar intensivt i början och sen kanske tar det lite lugnare när man liksom gjort det viktigaste och det man måste.

Kvällarna är lite lugnare ur den synvinkeln för då kan man lägga upp arbetet utifrån hur man själv tycker passar. Och eftersom man är ensma på kvällen har man inte så mycket annat att ägna sig åt än just patienterna.

Oj. Vilken roman det blev. Sorry. Jag var bara tvungen.
När jag läser igenom det jag skrivit låter det som om jag inte alls gillar stället, men så är verkligen inte fallet. Jag trivs skitbra! Men vissa saker går att förbättra tycker jag. Och eftersom jag varit runt på flera olika enheter nu den senaste tiden så ser jag kanske sånt med nya kritiska ögon. De som gått där i flera år blir nog väldigt hemmablinda. Vi får väl se om det blir någon ändring. Men nästa gång jag börjar tidigt ska jag fan sätta igång lite tidigare. Vill inte bara sitta där som ett fån och vänta. Sådetså.

Morrn morrn.

Här sitter jag och är alldeles klar och redo att gå till jobbet. I vanliga fall skulle jag inte gå upp förrän ungefär nu. Jag börjar inte jobba förrän 06.45 och med tanke på att jag bor cirkus 5 minuters cykelväg från jobbet behöver jag inte gå upp så tidigt.

Anledningen till att jag redan är uppe och färdigmejkad och så är, som ni säkert listat ut, på grund av att jag inte kunde sova. Från ungefär 03.40 inatt har jag mest legat och tittat på klockan. 05.20 bestämde jag mig för att kliva upp.

Jag undrar vad det är som gör att jag inte kan sova? För trött är jag ju. Jag är så jävla trött att jag nästan spyr. Och nu när jag sitter här orkar jag knappt hålla ögonen öppna, så trött är jag. Jag har sovit dåligt till och från under en period nu, men jag hoppas att det mest beror på:

A) Att inte J är hemma och ligger bredvid och B) Att jag är rädd att försova mig. För jag skulle inte mäkta med att hamna i en av mina jag-är-skittrött-jämt-men-orkar-ändå-inte-sova-perioder just nu. Nu återstår att se hur jag ska klara av denna arbetsdag. Vi går en personal kort hela dagen och det känns sådär kul just nu. Och tror ni att jag kommer orka ha någon mysmiddag med J ikväll? Vi får väl se. Just nu känns det fan inte så alltså.

Jag önskar er iallafall en fin fredag!

torsdag 28 oktober 2010

I förrgår kollade jag på Det Okända precis innan jag skulle lägga mig och drömde sedan om spöken. Igår läste jag i Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist. Och den är ju ganska läbbig. Den handlar kort sagt om döda människor som återuppstår.

Men det är inte handlingen som är det mest läskiga. Det är bilden på framsidan. Den är så JÄVLA ÄCKLIG! Jag klarar inte av att lägga den med framsidan uppåt på nattduksbordet när jag läst färdigt, utan måste lägga den med baksidestexten uppåt. Och helst vill jag inte titta på omslaget när jag slår upp den för att börja läsa heller.

Häromkvällen låg den bredvid mig i sängen, (där jag ibland lägger den när jag inte orkar rulla runt och lägga den ända borta på nattduksbordet), med omslaget UPPÅT! Ja. Den låg med omslaget uppåt. Jag blev helt kall inombords eftersom jag visste att jag inte lagt den så. Svalde hårt några gånger och kände hjärtat banka i bröstkorgen på mig och hann tänka att jag har något onaturligt elakt väsen här i lägenheten som försöker skrämma mig, alternativt att zombierna themselves varit här och vänt den. Sen kom jag på att jag faktiskt rullar omkring ganska mycket om nätterna och far fram och tillbaka som en jojo och att det inte alls vore konstigt om den råkat vända på sig där den låg på mitt täcke. Men fy fasen vad äcklig den är!

Och nu håller jag på att skita ner mig varje gång jag går in på min egen blogg och möts av denna skräckbild det första jag gör! Smart att lägga upp bilden här. Jävligt smart. Nu kommer det vara det sista jag ser på näthinnan innan jag går och kryper ned i sängen nästan. Detta måste åtgärdas snarast.

Note to self: Kolla icke på skrämmande spökprogram på tv, och läs heller inte några zombieböcker med skitäckliga omslag precis innan sängående! OBS! OBS!



Ursäkta mig så hemskt mycket för att jag inte har hört av mig på hela dagen. Jag har helt enkelt inte haft tid!

Såhär har min dag sett ut: Jobbade till klockan 16.00, sen hem och hämtade plånkan för att bajka (cykla alltså) vidare till affären för att handla lite frukt och annat smått och gott. När jag kom hem ringde mamma så jag blev kvar i telefonen med henne ganska länge, samtidigt som jag plockade undan lite, bäddade sängen och lagade mat med en hand.

Sen kom jag på att jag glömt ringa syrran, (Jaja, jag erkänner. Hon skickade ett sms och frågade om jag glömt att jag skulle ringa, vilket jag faktiskt hade gjort.) så jag ringde henne medan jag tryckte i mig lite mat. Det plingplongade i mobilen och det var Rebecca som berättade att hon var på väg hit för lite samkväm. Vi har suttit och druckit te och snackat om allt och lite till i soffan här och myst med levande ljus. Vips var klockan nästan 20.30 och Rebecca var tvungen att bege sig hemåt. J ringde strax därefter och here we are now. Ni förstår att det varit fullt upp va?

Fler recept inför helgen mottages gärna! Än så länge lutar det åt fisksoppa alternativt fläskfilé med gorgonzolasås.

Budskapsbild från Google.

onsdag 27 oktober 2010


Nu när jag haft över 150 unika besökare på bloggen idag tänkte passa på och fråga om middagstips inför helgen och hoppas på att åtminstone några av er kikar in här imorgon igen. :)

Jo, vi tänkte ha en liten mysmiddag till helgen. Dels för att J återvänder hem igen (efter tre månader med bortajobbande) och alltså kommer att vara hemma hos mig på veckorna forever and ever (yey!) och dels för att jag fått jobb i åtminstone sex månader framöver. Det måste man ju fira lite. Dock blir det att man kör sina gamla vanliga rätter i tid och otid när det vankas käk och jag vill ha något nytt. Så ös på med receptförslag!

Sprättlätt, kanske ni tänker nu? Men det är det inte förstår ni. Jag har några krav. (Sorry.) Först och främst vill jag att det ska vara aningens festligt (alltså inte köttbullar och makaroner.) Jo, som sagt vill jag att det ska kännas lite festligt, men jag vill inte att det ska vara alltför avancerat och så kan jag ärligt erkänna att jag inte är något fan av att stå timtals i köket för en enda maträtt! Så ganska lättlagat vore ju därför ett stort plus.

Trodde ni att det var slut på krav nu? Attans. För jag har faktiskt några fler. Jag äter inte så mycket kött. Därför undanber jag mig recept som innehåller all form av korv, malt kött/köttfärs, vilt, nötkött, lax och skaldjur (vit fisk går dock bra!) och inälvsgrejs.

Så om ni har några recept kvar att botanisera bland efter att ha sållat ut allt det där ur recepthögen så är det bara att vräka på! Alla tips tages tacksamt emot. Jag äter fläskfilé och är hemskt förtjust i kyckling så gärna något som innehåller något av det. Även vegetariska alternativ är hjärtligt välkomna såklart, då vi äter en hel del vegetariskt här hemma.

Hoppas att jag kommer hem till ett sprängfyllt kommentarsfält fullt av smarriga recept nu imorgon när jag slutat jobbet. :D
Nu ska jag krypa i säng. Natti!
Tjaba kamrater. Hur har ni det?
Själv har jag nästan precis kommit hem från jobbet. Jag är lite trött men jag har goda nyheter med mig!

Jag har äntligen fått ett längre vikariat! Byebye, 3-4-5-veckors hoppande från en ny arbetsplats till en annan och hello 75 % vikariat på ett och samma ställe i sex månader! Det bästa av allt är att det är på samma ställe som jag är på nu och redan jobbat in mig på i några veckor. Dessutom trivs jag skitbra där. Alla är supergulliga och snälla.

Åh, vad skönt det ska bli att slippa gå runt och ha ont i magen och oroa sig över OM, eller VAR, jag kommer jobba nästa månad.
Jag är så jävla glad, för att tala ren svenska. Kunde jag skulle jag göra ett glädjeskutt liknande det som gubben på bilden nedan gör Men då bryter jag väl ett ben eller något, så det är bäst att låta bli.

Men ett glädjeskrik kan jag inte låta bli: YABADABADOOOO! :D



Jaha. Bara för att jag står i startgroparna och ska cykla iväg till jobbet så verkligen ösregnar det ute. Står som spön i backen, raining cats and dogs. Ja, ni förstår va? Helvete.

Önskar er en fortsatt trevlig dag. Själv ska jag bege mig mot kolgruvan. På cykel. I Regnovädret from hell.

På begäran kommer här receptet på Kycklinggratängen som vi gjorde i helgen.

Receptet är beräknat för 4 personer och är ett LCHF-recept. Vill man, kan man naturligtvis byta ut vispgrädden mot matlagningsgrädde och välja en mer fettsnål CF. Vi körde vispgrädde + 15%-ig CF. Vi valde också att koka ris till och inte bara servera med haricots verts.

Du behöver:

4 kycklingfiléer
1-2 tomater
1 kruka basilika
3 msk dijonsenap
2 vitlöksklyftor
2 dl vispgrädde
2 dl creme fraiche
riven ost
salt & peppar
haricots verts till servering
(Vi hade även färska champinjoner hemma som vi skivade och förstekte lite innan vi hade i dom i formen. Blev supergott.)


Tillagning:

1.
Sätt ugnen på 200 grader. Putsa kycklingfiléerna och banka ut dem försiktigt om de är ojämna. Stek i smör så att de får en fin yta.

2. Skiva tomaterna tunt. Lägg kycklingfiléerna i en ugnsfast form och lägg på tomaterna. Repa av alla basilikablad och hacka, strö sedan över.

3. Rör ut dijonsenapen i grädden och pressa i vitlöken. Blanda med crème fraiche och salta och peppra. Häll över kycklingen och strö över ost. Gratinera i 20-25 minuter.

4. Koka haricot verts i lättsaltat vatten i någon minut. Servera med gratängen.


Enjoy!





Ojoj. Hemskt mycket hej blev det här. Jag har haft ovanligt många besökare idag, med tanke på att klockan endast är lite efter 11.00. Jag vågar mig på en djärv gissning att det har något att göra med att jag har blivit Veckans Blogg inne hos Malla. :)

Därför vill jag nu passa på att hälsa nya besökare varmt välkomna till mitt lilla krypin! Hoppas ni hänger kvar ett tag och kikar in fler gånger. Gillar ni bloggen skitmycket så kan ni även välja att följa mig, så missar ni inte ett endaste litet inlägg. Och var inte rädda för att fråga något om det är något mer ni vill veta om mig. (Om det mot förmodan skulle vara något jag inte fått med i presentationen.) Eller lämna en liten kommentar så blir jag glad!


Inatt sov jag som en jävla kratta igen. Hade sjukt svårt att somna och sen när jag väl gjorde det så sov jag och vaknade om vartannat. Jag drömde om spöken också. Kanske inte var den bästa idén att kolla på Det Okända innan läggdags. Hehe.

Well. Idag är det en ny dag, vilket betyder nya friska tag. En gråmulen och regnig dag är det. Så man är inte särskilt sugen på nya friska tag. Jag skulle helst vilja krypa ner under täcket igen och mysa med en bok resten av dagen. Men det går dessvärre inte. Plikten kallar! Ska iväg och göra en kväll på jobbet lite senare.


tisdag 26 oktober 2010

Varje gång jag ser Lulu Carter blir jag lite rädd att hennes läppar helt plötsligt bara ska.... spricka. Är det bara jag?

Jag har köpt nya lampor. Två styck sånahär:


De var fina och till ett bra pris dessutom. De ska få byta plats med de ganska fula IKEA-lamporna som just nu pryder vårt nattduksbord tänkte jag.
Har varit hos mormor och fikat och snackat lite. Morfar hann jag bara möta i dörren eftersom han var på väg ut när vi kom. Var in på ICA och hämtade ut ett paket och sen åkte jag hem och grejade lite. Tvättade en maskin, drog ett halvdant varv med dammsugaren och slängde lite skräp i återvinningen.

Nu sitter jag framför datorn och slösurfar. Sitter ihopkurad under filten och fryser! Känner mig trött också. Sådär kul att bara vara ledig en dag. Imorgon gör jag en kvällstur på jobbet.
Väntar på ett intressant besked som dessvärre verkar dröja. Så är det alltid när man väntar tycker jag.

I helgen terrade jag och J ett nytt recept som jag tänkte tipsa om - Kycklinggratäng med dijonsenap och basilika. Snuskigt gott var det!

Idag är min barnlängtan extra stark. Inatt drömde jag om det.
Jag drömde att jag och J gick omkring med en tom barnvagn i väntan på att vi skulle få det glada beskedet att vi väntar barn. En tom barnvagn liksom. Det kändes så himla påtagligt. Att vi är barnlösa.

Hela min kropp är inställd på att få bli gravid, jag vill inget hellre - ändå jobbar den emot mig.
Jag tycker att det är så oerhört jobbigt att det ska ta så lång tid nu. Första mötet med fertilitetskliniken är avklarat, första steget är taget. Men nu känns det som att det inte händer någonting. Jag är förvisso väldigt otålig och hatar att vänta, särskilt nu när man vet att det är på gång och vi ska få hjälp med detta problem, men sen händer det inget känns det som! Men förhoppningsvis stämmer uttrycket: "Den som väntar på något gott" i det här fallet. Hoppas det.

La mig sent igår och av förklarliga skäl sov jag länge imorse. Skönt, men jag känner mig fortfarande trött. Idag har jag inga planer för dagen mer än att jag ska tvätta en maskin och hälsa på mormor och morfar en sväng. Det ska bli så härligt att bara få vara och inte göra någonting.

måndag 25 oktober 2010

Min hängranka har växt till sig och lyckats snurra sig runt persiennsnöret i fönstret. Cool.



Kolla, kolla, kolla!
Äntligen har jag fått tag på de underbara lyktorna i form av kronor som jag letat som besatt efter. Efterlyste dom i bloggen för ett tag sedan om ni minns? Fick ett tips av en bloggare om en likadan fast brun. Detta var från en inredningsbutik på nätet. Var tvungen att köpa den. Tänkte att jag kunde spraymåla den vit. Den kostade 184 inklusive frakten.

Och sen fick jag ett annat tips av en annan bloggare att de fanns i Säffle. VITA! Som jag ville ha. Så jag köpte på mig några stycken. Och vet ni vad de kostade? De små kostade 29:-/st och de stora 39:-/st. Jag skämdes nästan lite när jag betalade så lite för dom. Helt ärligt. Men jäklar vad glad jag blev när de fanns där! :D De är så underbara.

söndag 24 oktober 2010

Blää. Idag har jag varit supermegajättetrött på jobbet. Hela dagen. Jag har inte gjort någonting vettigt sedan jag kom hem. Bara lagat lite mat tillsammans med J. Och inte är jag ledig imorgon heller. Nänä. Men tack och lov har jag bara en kortdag och slutar redan klockan 12.30.

Skönt, för jag har känt mig så konstig idag. Till och från hela veckan faktiskt. Jag har känt mig febrig, utan att ha feber. Huvudet och kroppen känns som om det är stoppat med bomull och jag känner mig liksom... avtrubbad och luddig. Låter kanske weird. Men det känns ungefär som om en förkylning av värsta sorten är på g, vilket jag inte ens tror att det är. En konstig känsla som jag hoppas går över snart.

Förut var himlen skitfin. Försökte fånga det på bild, men som vanligt blir det aldrig lika bra på bild som i verkligheten när jag försöker.

Nu ska jag gå och ta mig en varm dusch.


Här kommer en bild på vår hemmagjorda pizza från igår. Fresh!

lördag 23 oktober 2010

Hemma från en 10,5 timmes arbetsdag. Trött som en sork, och ont som fan i ryggen har jag. Och inte har jag något intressant eller spännande att förtälja för er heller. Jag har liksom bara jobbat och varit hemma en sväng och sovit idag.

Jag hann precis komma innanför dörren här hemma när det var något som sa mig att jag glömt mobilen på jobbet. Letade igenom ryggsäck, jackfickor och ringde till den bara för att konstatera att ja, jag hade glömt den på jobbet. Så det var bara att vända i dörren det och åka tillbaka och leta upp den. Som tur var låg den kvar i fickan på min bussarong. Men det var jäkligt tråkigt att behöva åka dit igen bara för det. Men jag får panik om mobilen är borta! Finns ju massa kort, privata sms och annat viktigt där som man kanske vill hålla för sig själv. Dessutom agerar den ju även väckarklocka.

Nu blir det hemmagjord pizza och The Office. (Ja, jag veeet att vi åt pizza i torsdags också, men vi hade faktiskt två mozarella-ostar som skulle ha blivit slängda om vi inte gjorde vid dom, eftersom datumet började gå ut. Och hemmagjord pizza är faktiskt mycket nyttigare än köpepizza.)

Älskarälskar Steve Carell. En mycket rolig man.

fredag 22 oktober 2010

Här kommer lite bilder från vår trerättermiddag som vi gjorde ikväll. Det löpte inte alls någon röd tråd mellan de olika rätterna, utan vi lagade helt enkelt det vi tycker om.
Huvudrätten är bara sååå god! Nu hade vi dock ingen sjötunga, trots att rätten heter Sjötunga Walewska, istället använde vi hällefilé, vilket blev ännu godare. Det smälte verkligen i munnen.


Förrätt:
Tomatsallad med mozarella på en ruccolabädd med vit balsamvinäger, olivolja och flingsalt.



Huvudrätt:
Sjötunga Walewska med Pommes Duchesse.



Dessert:
Kladdkaka med chili och mörk choklad.