onsdag 4 november 2009

Ja, nu är den väck, tanden.
Det var på darriga ben jag klev in i rummet där borttagningen av tandens skulle ske, kan jag säga. Berättade för tandsköterskan på vägen in att jag var jävligt nervös och hon pratade lugnande med mig hela vägen in. Väl inne i rummet berättade hon för tandläkaren om min nervositet och han kom genast fram och gav mig en björnkram, log och sa: "Detta kommer att gå jättebra, vi har gjort såna här utdragningar väldigt många gånger."
"Ja, er förmåga tvivlar jag inte på, men för mig är det första gången" svarade jag.

Både tandläkaren och sköterskan var helt underbara! Tandläkaren visade mig först en bild på tanden och jag fick se hur den växte rakt in mot de andra kindtänderna. Inte bra. Sedan gick han igenom precis vad han skulle göra och pratade med mig under hela operationen.
Jag fick bedövning. Mycket bedövning. Det skulle säkert ha bedövat en halv elefant. Tre sprutor fick jag. Men det var bra för jag kände inte ett dugg vid själva utdragningen eller borrningen. Bara ett obehag och ett jävla tryck. Men bedövningen var ju riktigt hemsk. Det kändes som om jag fått en stroke. Jag var totalt bedövad hela hakan, halva läpparna, halva tunganm hela kindbenet ändå upp mot örat och upp till ögat. Riktigt obehagligt! Jag kände mig helt sned. Kunde inte röra på munnen på den sidan och dreglade utan att känna att det kom saliv. Bedövningen satt dessutom i ända till tvåtiden och då fick jag den ändå halv nio imorse!

Först borrade han runt tanden för att få fram den lite sen försökte han rugga ut den men den satt för hårt. Då blev han tvungen att borra i tanden och dela på den för att försöka få ut den. Han borrade och grejade även i tandbenet. När han väl delat tanden gick det bra att ta ut den, en del i taget. Sedan sydde han ihop mig. Det var lite läskigt. Men på det stora hela tyckte jag att det gick jättebra. Det kunde egentligen inte ha gått bättre tror jag. Hoppas att inte all min samlade visdom försvann med den där tanden nu bara.
Vad kalaset gick på? Ingen aning. jag bad om att få en räkning. Jag vågade inte frågade hur mycket den var på. Det får bli en obehaglig surprise.

När jag kom hem var jag märkbart medtagen och väldigt trött och dessutom hade bedövningen släppt och jag hade SKITONT i truten med omnejd. Jag tog två panodil och gick och la mig och slocknade direkt. Sov sedan i nästan tre och en halv timme. Gött!
När jag vaknade var jag oerhört hungrig och lyckades peta i mig lite soppa och en mosad banan. Nu står jag mig tills imorgon. Nu ska det sköljas med bakteriedödande medel och tas lugnt några dagar. Snart dags att peta i sig nya panodil känner jag. Det pulserar som fan.

0 kommentarer: