tisdag 10 november 2009

Igår kväll stod jag och gjorde mina vanliga kvällsrutiner, tvättade fejset, drog tandtråd, borstade tänderna, sköljde munnen x antal gånger, gurglade med bakteriedödande munskölj. Ni vet, det vanliga. Det är väldigt viktigt att man sköljer bort all tandkräm innan man sköljer med det bakteriedödande medlet annars kan det bli sämre effekt. Så där stod jag och sköljde för glatta livet och plötsligt när jag spottat ut vattnet ser jag nånting stort och svart följa med ut. Vad i HELVETE är det?! Tänkte jag och tog upp det. Då såg jag att det var ett av mina stygn som följt med ut!

Shit, shit, shit, sa jag för mig själv. "Jooooonas! KOM HIT!" ylade jag skräckslaget. Jonas var där på två töda och trodde väl att jag var döende eller nåt. "Jag har spottat ut ett av mina stygn! Fan också!" Jonas lugnade mig med att det nog inte var någon fara sen fick han lysa mig i käften med en ficklampa och kolla läget. Det såg okej ut.

Jag trodde ju att stygnen liksom skulle självupplösas på något vis, inte trilla ut ur truten på mig. Men det måste vara ett gott tecken iallafall. Ett tecken på att läkningen går som den ska. Tror jag. One down, one to go!

Mitt stygn.

0 kommentarer: