fredag 3 augusti 2012

Herremingud vad M har hållit på den senaste veckan. Hon är som en liten bebis igen. Skriker hela tiden, är konstant gnällig nästan och ingenting hjälper. Flera nätter nu har hon vaknat och gallskrikit och varit helt hysterisk. Inatt hände detta tre gånger. Däremellan har hon dessutom vaknat och ätit som vanligt. Så ni kan ju tänka er vilken trött morsa jag är idag. Det har inte blivit många timmars sömn. Jag blir snart knäpp av sömnbrist tror jag.

Hon vill helst inte sova alls och återigen är det en kamp varje gång hon ska sova. Ett tag gick det hur bra som helst, men nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Har funderat på om det kan vara tänder på g och att det är därför, men jag varken ser eller känner några. Kanske är utvecklingssprång. Jobbigt är det iallafall.
Jag ser inte fram emot att J:s semester ska ta slut om hon ska fortsätta såhär. Man känner sig så maktlös när man provar allt men inget hjälper.

Nu sover hon iallafall en stund och jag ska passa på att ta tag i disken. Sen är det lunch för M och läkarbesök som väntar.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hon är ju en bebis...

Milla sa...

Haha! Förvisso. Men jag syftade på när hon var spädis och mest skrek hela dagarna en period. Hon har ju utvecklats en del sen dess, men nu kändes det som hon tagit flera steg tillbaka igen.

Essi sa...

Hej kära Milla. Vill skicka dig en massa kämpe kramar. Har läste igenom lite på bloggen och förstår att de stundvis varit tufft, men du har en guldgruva där. Njut och vila när du kan :) Kram