torsdag 5 juli 2012

Liten var 64,5 cm lång och vägde 6110 g igår. Hon hade gått upp 306 g på 2,5 vecka. Skitskönt!
Min ordinarie BVC-sköterska har semester så jag hade en annan och hon tyckte inte alls jag skulle oroa mig så mycket över hennes vikt. Hon är jättefin och proportionerlig sa hon. Dessutom börjar hennes kurva peka lite uppåt igen istället för att fortsätta plana ut.

Läkaren är dock en sort för sig. Så förbannat dålig! Men det orkar jag inte ta nu.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken läkare har du till Molly? Är det i Grums... Vi har oxå haft en grymt dålig barnläkare där i s f! Henne ska man inte lita blint på!!/ P

Milla sa...

Jaså? Vi har Ina. Skitdålig.

Anonym sa...

Vi med... /P

Milla sa...

Jaså? Varför har du dåliga erfarenheter av henne? Nåt speciellt? Blir nyfiken nu. Mina upplevelser och känslor kanske delas av fler då. Tyvärr, får jag säga.

Milla sa...

Du skriver att ni "har haft" en dålig läkare, har ni bytt nu eller?

Anonym sa...

Ja vi gick till henne med vår dotter och ett uppenbart fel som behövde remiteras vidare men hon skickade ingen remiss för hon kunde inte se felet (vilket var helt uppenbart) men vi gav oss inte, efter två besök till henne utan remiss ringde jag barnmorskan som sa till henne att hon nu fick skicka remissen och vi fick komma till specialist som blev mycket förvånad att Ina inte skickat remissen dfå hon såg felet direkt och mycket tydligt... Jag har tagit upp detta med personalen på vårdcentralen och meddelat att hon inte ska vara våra barns läkare. Mina barn är 5 och 3 år så vi har inte så mycket kontroller längre men hade det hos henne förr. Nu ber jag alltid om annan läkare och det är ok... Jag funderade ett tag på att anmäla henne för fel då vår dotters problem förvärrades under de månader vi fick vänta på rätt hjälp men det drog ut på tiden och blev aldrig av...

Anonym sa...

Grums kommun har väl inte tillgång till så många läkare men som förälder tycker jag det är viktigt att kunna lita på sina barns läkare. Kanske har jag för höga krav men man blir upprörd när ens oro inte tas på allvar. Det är vi föräldrar som känner våra barn bäst!! /P

Milla sa...

Men usch! Det lät inte alls kul. Hoppas din dotter mår bra nu? Självklart är det viktigt att man har förtroende för sina barns läkare. Ja, jag funderade på om hon fått sin läkarlegitimation i cornflakespaketet faktiskt. Molly undersökte hon knappt överhuvudtaget. Och så fort hon började gnälla slutade hon med det hon höll på med. Oturligt nog blev jag så paff att jag inte hade mål i mun och sa till där och då som jag borde ha gjort.