måndag 14 april 2014

Man kan lätt bli frustrerad när det blir så att M avslutar dagen med att kräkas megamycket. När hon äntligen blivit lite piggare och visat intresse för mat igen och faktiskt ätit lite. Är rädd att hon ska sammankoppla mat=kräk och inte vilja äta för det.

Blir också jävligt grinig på dietisten som tycker hon ska ha 1000 ml istället för 700 redan,  trots att hennes magsäck måste ha krympt oerhört efter ca 10 dagar utan mat. Sen frågade vi om hon verkligen skulle ha full dos sondnäring om hon åt ett bra mål. Det skulle hon. Om hon inte tex åt en fjärdedels pizza för då var det inte nödvändigt. Nähä? Och var ska vi veta var den gränsen går? Man behöver inte vara nåt snille för att förstå att det inte går att chocka hennes lilla kropp för mycket när hon nästan inte fått i sig nåt på såpass lång tid.

Ikväll åt hon 1 dl kräm och drack 40 ml nyponsoppa. Det är mycket just nu. Ändå tankades hon med 200 ml sondmat också. Från och med idag har målen ökats från 120 ml till 200 per gång. Det är också ganska stort hopp kan jag tycka. Jag förstår att dietisten gärna vill ha upp hennes vikt men vi måste ju anpassa det lite efter situationen också. Kräks hon upp allt igen så är ju mission uncompleted. Då är vi tillbaks på ruta 1. M mår skitdåligt och blir rädd och spyr som en kalv och hon har inte fått i sig nån näring alls i slutändan.

Nej, detta ska jag verkligen ta upp med läkaren imorgon på ronden! Jag tänker INTE plåga henne i onödan om hon ätit bra på normalt sätt. Det gör jag bara inte.

S ligger bredvid mig och hostar och rosslar. Hon är uppkopplad på en maskin som mäter puls och syresättning. Det har sett bra ut hela dagen men de vill ändå ha lite koll. Hon äter skitdåligt. Är inte det minsta intresserad. Tror hon är mjölkproteinallergiker hon med jag. Det skulle förklara både hennes dåliga viktuppgång och ont i magen. Idag har hon skrikit MYCKET. När vi kommer hem får jag testa att äta mjölkfritt jag också och se vad som händer.

0 kommentarer: