söndag 16 februari 2014

Jag har ju haft förmånen att ha J hemma ända till nu. Det har varit guld värt under Mollys trotsiga dagar då hon gör tvärtemot vad vi säger och bara gnäller/gråter/skriker, och under lillasysters kolikkvällar/nätter. Sen eftersom jag inte fått lyfta under den här tiden har det underlättat vid lämning och hämtning på förskolan och vid handling och sånt. Men imorgon är det tillbaka till verkligheten som gäller och J börjar jobba igen. Det blir första hela dagen ensam hemma med båda barnen. Det ska bli intressant.

Jag har världens huvudvärk som inte vill gå över trots värktabletter och längtar efter sängen. Lillasyster har precis somnat efter att ha hållit låda sen strax innan 20.00. Dock är det alltid en risk att förflytta henne eftersom hon vaknar så jäkla lätt men jag ska göra ett tappert försök att bära in henne till babykorgen utan att hon vaknar för en ny skrikomgång. Wish me luck!

Uppdatering: Ja, vi hann ju ligga ner i cirkus 4,5 minut innan hennes ljuva stämma började ljuda igen. Nu befinner vi oss återigen i Mollys rum på obestämd tid framöver. Jag struntar i om J ska upp och jobba imorgon, fortsätter det såhär länge till får han allt byta av mig. Jag behöver också min sömn och få vara någorlunda utvilad om jag ska orka med mitt "jobb" imorgon. Han har ju faktiskt fått sova 6-7 h i sträck i flera veckor han. Jag sover högst 2 h i stöten sen är det alltid nåt barn som vaknar och vill mig något, så visst är det befogat att låta honom vara uppe lite också?
Fast lite dåligt samvete får jag förstås...
Nu ligger hon här, förvisso tyst i nuläget, men med stora ögon och verkar inte ett dugg sugen på att sova. Fan.

0 kommentarer: