fredag 28 februari 2014

...till lilla Signe. Mitt vackra lilla hjärta. 


Tack för era kommentarer. De värmer verkligen och ger mig mer ny energi än ni kan ana. Har varit vaken med barn stor del av natten igen och är jättetrött idag.

Jag var faktiskt nervös inför undersökningen av lillasysters njurar idag men enligt läkarens preliminära svar såg han inget konstigt idag. Så jävla skönt!

M äter penicillin för det fanns några diffusa bakterier i urinet. Läkaren var väldigt luddig när hon förklarade och sa att det ju även i vanliga fall finns bakterier som SKA vara där och de vill man inte behandla bort, men att eftersom det fanns något där och hon dessutom är röd och irriterad i underlivet skulle en penicillinkur ges. Typ så.

torsdag 27 februari 2014

M äter penicillin och kommer att få remiss för utredning av sin tillväxt. Vi har inte fått svar på alla prover än.
Lillan har blivit tokförkyld och jättetäppt och snorig och hostig och orkar knappt ligga ner för då blir hon jättetät. Och så har hon inte bajsat idag och har därför skitont i magen och skriker som besatt. Mer än hon brukar ha alltså. Jävla kolik. Jävla mage.
Imorgon ska vi in med henne till sjukhuset och göra ultraljud på hennes njurar för att se så det inte är nåt knas.

Orkar knappt skriva här längre för det är bara jämmer och elände för tillfället och det är ju måttligt roligt.

Men bilen går bra.

onsdag 26 februari 2014

Har varit vaken med barn hela natten. Lillan skrek och hade ont i magen och kom inte till ro förrän 00.30. M har vaknat 5-6 ggr inatt och gråtit och varit allmänt orolig. Lillan åt strax efter 03.30.

4.50 vaknade storasyster och var vaken till 6.30! 6.40 vaknade den lilla igen.
And here we are now. Klockan har inte ringt än men det är snart dags att gå upp och göra sig redo för dagis. Eller ja, jag är ju redan uppe förstås.
Jag är totalt slut och har en vedervärdig huvudvärk igen. Hoppas att lillasyster vill sova på förmiddagen sen så jag får sova också, annars vet jag inte vad jag gör. Nej, men godmorgon då!

tisdag 25 februari 2014

M fick presenter av mormor idag eftersom hon var så duktig hos doktorn igår och vid provtagningen idag. Nya kläder till favoritdockan och en bilstol. Skitnöjd tjej. Och skitnöjd morsa, nu kanske hon låter lillasysters bilstol vara ifred ett tag. :)

Förövrigt har hon ätit som vanligt hela dagen idag. Yey!

Jag ljög inte när jag sa att det var ett helt A4 med olika prover som skulle tas på M.

Ja, vi blev som sagt tagna på allvar inne på barnakuten. Det de verkade mest bekymrade över var hennes tillväxt. Kurvan pekar neråt numera. Hon är ca 81 lång och väger runt 9 kg. Jag påpekade förstås att jag själv var ÄNNU mindre när jag var liten (och fortfarande är det) och att hon är pigg och glad i vanliga fall och utvecklas fint annars. Jag berättade också om mina misstankar om födoämnesallergi, främst gluten, och läkaren höll med om att det absolut kunde vara det. Fick med provtagningsunderlag hem för urin och faecesprov samt massa blodprover. Idag var jag och lämnade in det på labb och M tog venprov. Det var ingen hit, men hon var jätteduktig! Nu är det bara att invänta domen.

Vi kommer få en remiss till Gripen där vi kommer få fortsätta utredningen sen, antar att de kommer kolla eventuella andra allergier och så. Det "röda" underlivet var naturligtvis inte alls rött när läkaren skulle titta och hon trodde inte att det var svamp när jag frågade om det. Hon bajsar fortfarande jätteljust och det kunde tyda på infektion sa läkaren. När jag frågade om att hon kväljs så fort hon äter sa hon att det kunde bero på att hon har bajs i tarmarna som samlats där eftersom hon varit lite hård i magen och att det i sin tur gör att hon inte orkar äta och mår illa. Fast den teorin köper jag inte. Hon har ju bajsat flera gånger under helgen osv. Jag ska iallafall ge laktulos i några dagar nu för att "rensa" lite. Känns skönt att bollen är i rullning och att det händer något nu.

Idag har hon faktiskt ätit upp all lunch utan att kväljas en enda gång! Hoppas det börjar ge med sig med illamåendet.

måndag 24 februari 2014

Jodå. Det blir utredning av M:s besvär och dåliga viktuppgång osv. Vi börjar imorgon med att ta ett A4 fullt av blodprover där de kollar typ ALLT. Ska även lämna både urinprov och faecesprov. Återkommer imorgon med en längre utläggning.

Nu har lugnet sänkt sig här och jag ska passa på att försöka sova när tillfälle ges och lillasyster verkar må okej i magen. Godnatt!

Två korvbitar sen höll hon på att kräkas. Jag blir fan sjuk av oro! Jag orkar inte mer nu. Jag gör faktiskt inte det.

söndag 23 februari 2014

...åker vi till barnakuten med M. Eftersom hon klagat till och från på magont i typ 2 veckor nu, knappt orkar äta något och kväljs när hon får nåt i munnen sen i fredags så är det bäst att kolla det. Sen bajsar hon hårt/löst periodvis och nu är bajset väldigt ljust. Kanske inte riktigt kittfärgat som jag skrev tidigare men åt det ljusbruna/ljusbeiga hållet.

Sen klagar hon väldigt att hon har ont i rumpan, men främst snippan, varje gång man ska torka henne när hon bajsat och hon är dessutom röd, så jag funderar på om det kan vara svamp? De får kolla det också. Idag sa hon dessutom att hon inte ville kissa på pottan för det gör ont. Hm. Uvi? Eller så svider det kanske bara ändå för att hon är röd och irriterad.

Jag funderar så mycket på detta med M hela tiden och oroar mig för allt. Det är lite så jag funkar. Dumt nog. Oroar mig för hemskheter tills motsatsen är bevisad. Det borde ju vara tvärtom. Är lite inne på att hon har nån födoämnesallergi, typ gluten, och att det är därför hon mår som hon gör. Men det ger sig väl inte till känna bara sådär helt plötsligt en dag?

Om det visar sig att hon har någon allergi skulle det förklara mycket egentligen. Hon har haft besvär med magen ända från födseln. Först var hon väldigt lös i magen och mjölkproteinallergi misstänktes av olika anledningar. Pricktestet visade inget dock. När hon började övergå till mer fast föda blev hon skithård i magen och vi fick till slut börja ge laktulos. Det gjorde vi länge, och gör fortfarande vid behov. Hon har aldrig riktigt varit särskilt intresserad av mat och att äta även om hon för det mesta numer äter ok. Kanske för att hon fått ont i magen?

Dessutom har hon ju haft dålig viktuppgång ända sen hon var bebis. Det kan delvis förklaras som ärftlighet, jag är ju liten och var ännu mindre än henne som barn. Men ändå. Tänk om det är så att hon har nån allergi. Alla bitar skulle liksom falla på plats. Hon är 2 år och väger bara 9 kg. Hon kanske inte kan ta upp näringen i maten ordentligt?
Eller så är det bara så att hon är liten. Som mig. Har inte funderat så mycket på hennes litenhet och vikt på länge nu eftersom hon utvecklas normalt i övrigt och är en jättefin och smart liten tjej, men nu har tankarna återuppväckts igen. Så många tankar och frågor utan svar. Jag vill ha svaren!

Hoppas de tar detta på allvar imorgon och gör någon slags utredning och inte bara skickar hem oss och säger att "det är normalt. " Hon ska ju inte behöva ha ont i magen och kväljas varje gång hon äter. Det är INTE normalt.

Det är nåt som inte är bra med Mollys mage. Hon äter dåligt och är rätt hård i magen och bajset är väldigt ljust. Blir ju såklart orolig och vågar inte googla på symtomen ens för då jagar jag bara upp mig ännu mer. Ringer rådgivningen imorgon och frågar vad de tror om detta.

Kan inte barnen bara få vara friska och pigga och glada? Är det för mycket begärt eller!?

Trodde jag skulle få sovmorgon idag eftersom J skulle upp och kolla på skidor. M vaknade strax innan 8.00 och jag gick upp och gav henne frukost och sen ville jag sova lite igen. Det tar på krafterna att vara sjuk och vara uppe på nätterna och amma och inte sova längre än ca 2 h i sträck.

Tyvärr är det totalt jävla omöjligt att få sova i det här huset. M bara grinar och ropar efter mig och pappa duger inte. Det börjar bli oerhört jobbigt faktiskt. Han får inte byta blöjor, inte ge henne mat, inte lägga henne, inte borsta tänder. Han får bara leka och sånt. Det är inte ett dugg kul.

Jag får liksom inget break alls och känner att jag måste vara på två ställen samtidigt och känner mig otillräcklig. Trodde det skulle bli bättre men det gör det inte. Vet inte vad jag ska göra! Det hade varit så mycket enklare om vi var två som hjälptes åt med barnen men i nuläget drar jag det tyngsta lasset. Nu försöker J ta hand om M men får inte. Det är jättejobbigt för honom också att bli "bortvald." Någon som känner igen detta? När blir det bättre?

fredag 21 februari 2014

Undrar om M fått nån lightversion av magsjuka? Efter lunch kräktes hon upp alltihop igen. Sen har hon bajsat tre gånger, kittfärgat. Hon orkar inte äta. Har bara fått i henne pyttelite yoghurt och några klunkar nyponsoppa på hela dagen. Hon säger att hon har ont i magen men är relativt pigg ändå än så länge. Hoppas hon mår bättre imorgon!

Jag la mig och vilade i 2 h nästan när J kom hem. Sov dock inte så mycket men det var ändå skönt att ligga ner. Nu har jag fått huvudvärk igen så jag ska stoppa i mig ett par panodil och hoppas det lättar lite.

Var uppe med lillan till närmare midnatt. Hon vaknade såklart efter typ en halvtimme igår. Sen har jag fått väcka henne två gånger inatt för mat, vilket hon var totalt ointresserad av och käkade bara ett par minuter.

Nu vaknade M 5.25 och vägrar somna om. Nä, hon ville upp och leka hon. Annars brukar hon faktiskt sova till ca 7. 30-8.00 åtminstone.
När ska JAG få sova? Jag är så trött och orkeslös att jag börjar grina snart! Har aldrig varit såhär trött någon period i mitt liv förut.

torsdag 20 februari 2014

Idag har tösabiten bara sovit en dryg timme på hela dagen. En timme uppdelat på tre sovstunder. Det är inte mycket. Nu under kvällen har hon varit skittrött men inte kunnat sova pga magont. Hon har precis slutat skrika och jag tror faktiskt hon somnade. Hoppas hon får sova en stund nu och att inte det sätter igång i magen igen.

Jag lyckades fånga lite urin till urinprovet förut. Det blev inte många droppar men jag hoppas  det räcker. Nä, tandborstning nu och sen sängen. Jag är helt slut.

Jag begriper inte hur länge en liten bebis orkar vara vaken på ett dygn alltså! Denna bruden har sovit max 20 minuter sedan dagislämning. Jag har sovit 0.
Hon är gnällig och missnöjd hela tiden och kommer inte till ro. Vet inte vad det är som är fel.

Idag har hon ätit dåligt igen också. Ammar max 5 minuter sen vill hon inte ha mer. Ikväll ska vi försöka få ett nytt urinprov som ska skickas på odling igen. Den 28 februari ska vi till röntgen för att göra ultraljud på hennes njurar.

Häpp. Då blir det ingen vila alls idag, för storasyster kommer hem kl 14. Idag som jag egentligen behöver det extra mycket, känner mig snorig och lite hängig.

Jaha. Och så kom vintern igen. Inser att det är lite väl mycket att hoppas på att få vår i mitten av februari. Vi får vänta lite till. Men den som väntar på nåt gott!

Blev inte jättemycket sömn inatt så jag ska nog strax lägga mig en stund tror jag. Vi har varit och lämnat storasyster på dagis precis.
Jag har blivit förkyld och har ont i halsen. Trist! Glädjer mig dock åt att jag åtminstone inte har någon feber.

Ha en fin dag!

onsdag 19 februari 2014

J är uppe med lillasyster och jag har fått lägga mig en stund. Kan dock inte slappna av och sova. Hon vrålar som bara den och det gör ont i hela mig när hon har så jäkla ont i magen och vi inte kan göra något som lindrar. :(

måndag 17 februari 2014

Idag har det varit rena rama vårvädret här med strålande solsken, 6 plusgrader och fågelkvitter. Underbart.
Tog en promenix med mamma och barnen och passade på att sticka in och väga lillan en snabbis. Tack och lov hade hon faktiskt gått upp ca 90 gram sen i fredags och idag vägde hon 4080.

Natten var hemsk. Satt uppe med lilla gaphalsen till 1.30. Sen vaknade hon strax innan 03 och ville äta. Vid 4-snåret vaknade storasyster och var vaken nån timme. Sen var det amningsdags igen vid 7.00. Ja, ni fattar.... dessutom hade jag fortfarande världens huvudvärk och fick ta värktabletter både inatt och imorse. Det gick inte över förrän i förmiddags.

Första dagen ensam med barnen har gått osannolikt bra. Inga fighter med M, hon har ätit som en häst och pysslat om lillasyster. Lillan har å sin sida mest sovit och ätit under dagen. Nu väntar vi på att pappan ska komma hem så jag kan börja med middagen. Hoppas resten av eftermiddagen/kvällen/natten fortsätter i samma anda. Men det är väl att hoppas på för mycket kanske. Nån måtta får det ju vara. ;)

söndag 16 februari 2014

Jag har ju haft förmånen att ha J hemma ända till nu. Det har varit guld värt under Mollys trotsiga dagar då hon gör tvärtemot vad vi säger och bara gnäller/gråter/skriker, och under lillasysters kolikkvällar/nätter. Sen eftersom jag inte fått lyfta under den här tiden har det underlättat vid lämning och hämtning på förskolan och vid handling och sånt. Men imorgon är det tillbaka till verkligheten som gäller och J börjar jobba igen. Det blir första hela dagen ensam hemma med båda barnen. Det ska bli intressant.

Jag har världens huvudvärk som inte vill gå över trots värktabletter och längtar efter sängen. Lillasyster har precis somnat efter att ha hållit låda sen strax innan 20.00. Dock är det alltid en risk att förflytta henne eftersom hon vaknar så jäkla lätt men jag ska göra ett tappert försök att bära in henne till babykorgen utan att hon vaknar för en ny skrikomgång. Wish me luck!

Uppdatering: Ja, vi hann ju ligga ner i cirkus 4,5 minut innan hennes ljuva stämma började ljuda igen. Nu befinner vi oss återigen i Mollys rum på obestämd tid framöver. Jag struntar i om J ska upp och jobba imorgon, fortsätter det såhär länge till får han allt byta av mig. Jag behöver också min sömn och få vara någorlunda utvilad om jag ska orka med mitt "jobb" imorgon. Han har ju faktiskt fått sova 6-7 h i sträck i flera veckor han. Jag sover högst 2 h i stöten sen är det alltid nåt barn som vaknar och vill mig något, så visst är det befogat att låta honom vara uppe lite också?
Fast lite dåligt samvete får jag förstås...
Nu ligger hon här, förvisso tyst i nuläget, men med stora ögon och verkar inte ett dugg sugen på att sova. Fan.

lördag 15 februari 2014

Idag har vi varit hos svärföräldrarna. Det var dags för familjens årliga fototävling. Supertrevligt som vanligt och det var kul att få träffa barnens nyaste lilla kusin som är 4 veckor gammal och bor i Stockholm i vanliga fall.

Lillasyster höll sig lugn och snäll. Tills vi kom hem. J hann bara ställa in babyskyddet i hallen och så började hon gallskrika. Välkomna hem liksom. Sen skrek hon i ungefär tre timmar. När hon vrålar som mest sväljer hon massa luft som gör att hon får ÄNNU mer ont i magen. Inte bra.

Nu har hon iallafall lugnat sig och ligger i min famn och halvslumrar. Jag ska gå och lägga mig för ögonen går i kors på mig och jag vill hinna sova nån timme innan det är dags att gå upp och amma. Godnatt!

Uppdatering: Jaha. Jag hann lämna lillan till J, borsta tänderna och precis krypa ner under duntäcket och sen drog hon visst igång med skrikandet igen. :(

fredag 14 februari 2014

Vi slog inte på alltför stort i år med trerätters middag. Det kändes inte riktigt som det var läge för det.
Men en god middag blev det iallafall! Kyckling i lergryta. Ojojoj, så gott. Undrar varför man inte använder den där lergrytan lite oftare. Eller nej, det undrar jag egentligen inte. Jag vet svaret. För att det tar för lång tid! Men det var värt att väntas på.

Vi gjorde en hel kyckling med färsk timjan, citron, vitlök, chili och lite andra göttigheter som rödlök, morot, palsternacka och potatis. Supergott som sagt. Det var dock ingen romantisk måltid på tu man hand tyvärr. Nej, lillan skrek och skrek så vi fick typ hetsäta i omgångar medan den andre fick sitta instängd på Mollys rum och försöka trösta och lugna den lilla kraken. (M sover i vårt sovrum.) Lillasyster skriker än förresten.
Men det kommer fler alla♥dagar och romantiska middagar. Förhoppningsvis utan skrikande kolikbebisar.

Hoppas ni haft en fin fredagskväll iallafall! Själv hoppas jag på att få krypa i säng snart. Sov ungefär 1,5 h inatt. Kunde inte somna (var det fullmåne?) plus att lillan var vaken väldigt mycket också. Så denna morsan är rätt sliten ikväll.

Jag har redan börjat fundera lite på dop trots att det förmodligen inte blir förrän i maj någon gång. Åh vad mycket vackra texter och sånger det finns. Har suttit och kollat runt lite och bölat en stund. Mina barn är det bästa som hänt mig, även om det ibland känns motigt av olika anledningar. Jag älskar er mest av allt i hela världen. Utan er vore jag ingenting.  ♥

torsdag 13 februari 2014

Ingen skrikfest idag! Kors i taket. Inte ännu iallafall bör kanske tilläggas. Lillan sover för tillfället och jag ska göra detsamma. Jag inser självklart att det förmodligen inte är slut på skrikandet för gott, men en hel kväll där det varit tyst och lugnt har varit guld värt. Tänk att det finns de som har det såhär jämt! De kan skatta sig lyckliga.

Imorgon blir det vägning igen då lillasyster fortsatt äter lite halvdåligt.

onsdag 12 februari 2014

Well. Inser nu att gårdagens inlägg lät väldigt negativt och dramatiskt. Det skrevs i "stundens hetta" så det kanske är därför. Så himla illa är det inte. Det går. Nätterna är ganska lugna efter att lillan skrikit färdigt. Faktiskt. Vi ska nog ta oss igenom det här också.

Jag ska försöka att passa på att sova bort huvudvärken idag när M är på förskolan.

tisdag 11 februari 2014

Ibland känns det som att det inte är meningen att jag ska vara mamma.
För det första fick vi kämpa i 2,5 år för att ens lyckas bli gravida. Graviditeten fortlöpte utan några allvarliga besvär. Sen gick vattnet. Jag var inte ett dugg nervös, bara förväntansfull. Värkarna kom och gick och varierade i styrka. De försvagades och M fick tas med sugklocka samtidigt som jag hade en barnmorska hängande på magen och tryckte på. Det resulterade i en bruten svanskota och en sfinkterruptur (jag sprack hela vägen.)

Jag kunde inte sitta upp ordentligt på 5 månader. Jag kunde inte trösta min dotter när hon behövde det, jag vågade inte gå ut för jag var rädd att jag inte skulle kunna hålla tätt. Amningen krånglade. Jag hade sår och flera mjölkstockningar. Jag kände mig som världens sämsta mamma. M gick upp dåligt i vikt och hade kolik. Mellan 16.00-19.00 varje kväll var det skrikfest. Efter 3-4 månader blev det bättre men hon gick upp dåligt och matvägrade då och då. J jobbade i Vänersborg och var borta under veckorna

Sen blev jag spontant gravid. Vilken lycka! Förutom rejäl foglossning fortlöpte även denna graviditet bra. Det bestämdes att jag skulle göra ett planerat kejsarsnitt med tanke på min tidigare förlossning och skadorna efter den.
Jag var toknervös men förväntansfull samtidigt. Det var inte direkt behagligt men ut kom en fin och frisk lillasyster.

Vi var kvar på bb i tre dagar sen fick vi åka hem. Första natten hemma fick jag hög feber och fick åka in akut på morgonen. Jag blev inlagd och hade höga infektionsvärden. Det visade sig vara en kraftig inflammation i en eller flera mjölkgångar. Tre nätter fick jag stanna på sjukhuset. M hade varit ifrån mig en hel vecka och var helt ur gängorna. Trotsig och matvägrade. När jag kom hem blev det lite bättre. Sen började lillasyster få problem med magen. Vi testade allt men kunde snart konstatera att det var kolik. Och av erfarenhet vet vi att det blir bättre med tiden men att det inte finns jättemycket som hjälper för stunden. Skrikandet pågår mellan 3-8 timmar. Och hon orkar inte amma när det blir så.

Hon går upp dåligt i vikt.
En dag tyckte jag hon verkade slö och loj. Dessutom kräktes hon några gånger, vilket hon inte brukar göra, så efter samtal med 1177 fick vi åka in akut. Då upptäcktes att hon hade uvi och går nu på penicillin. Utredning kommer göras på blåsa och njurar. Jag hoppas att det inte är något allvarligt fel.

M fortsätter trotsa och äter dåligt emellanåt. Det tar massa energi. Lillasyster är för det mesta ganska missnöjd. Jag är utmattad och undrar när det kommer vända. Jag vill så gärna bara få andas. Njuta av mina två små mirakel. Inte bara tycka att det är jobbigt. Fast det tycker jag inte. Inte hela tiden. Små ljusglimtar finns det ju. Såklart. Annars skulle man inte orka.

Men mest är det jobbigt. Sömnlösheten och huvudvärken lurar där hela tiden och jag känner mig som en dålig förälder med världens sämsta tålamod. Tårarna av orkeslöshet bränner bakom ögonlocken. Såhär ska det väl inte vara? Är det mitt fel? Har jag misslyckats så fatalt som mamma? Men när Molly lindar sina armar runt min hals och säger "älska dig mamma" vet jag att jag åtminstone gjort nånting rätt.
Jag vet att det finns de som har det tusen gånger värre än oss. Och när jag tänker på det så skäms jag.
Vi är friska. Trotset går över. Koliken också. Men det här är min verklighet. Just nu. Och just nu är det JOBBIGT. Men det blir bättre.

Färdiggnällt för ikväll. Återkommer förmodligen med mer gnäll framöver.

Herregud, vad frustrerande det är när man försöker mata och hon bara släpper taget om bröstet och skriker för att hon har ont i magen. Äta måste hon ju liksom.
Jag är redigt trött på den här jävla koliken redan kan jag meddela!

Det känns som om de där mörka ögonen bär på en hemlighet. Som om de vet något som inte vi andra vet.
Det känns som om världens all vishet döljer sig där bakom.

Jag älskar dig så, mitt vackra lilla barn. ♥

måndag 10 februari 2014

I torsdags vägde lillasyster 3880. Idag, måndag vägde hon 3985 g. Äntligen är det något som går åt rätt håll! För tillfället iallafall.

söndag 9 februari 2014

Jag blir galen. Idag har lillan ätit skitdåligt. Ammar i 5 minuter högst sen vill hon inte ha. Och nu på kvällen när hon har ont i magen är det nästan omöjligt att få i henne någon mat alls.  Hon bara skriker vid bröstet. Vad fan ska man göra?? Hur har ni andra med kolikbarn hanterat detta?
Hon är säkert hungrig men orkar inte äta när hon har ont, och mina bröst sväller upp till två meloner eftersom hon aldrig äter ur dom. Fortsätter det såhär lär jag ju åka på mjölkstockning.

Imorgon ska vi väga henne och det ser jag INTE ett dugg fram emot. Vikten lär inte ha skjutit i höjden direkt. Tror snarare på att hon stått still eller gått ner sedan i torsdags.

lördag 8 februari 2014

Jaha. Igår blev vi inringda till barnakuten eftersom det växte bakterier i lillasyster urin. Tog ju urinodling när vi var inne i måndags. Fick ta ett nytt prov samt infektionsprover för att kolla läget. Infektionsvärdena var bra. Idag fick vi veta att det fortfarande växer rikligt med bakterier i urinet. Så lillfisen har fått penicillin. Stackarn.

Sitter just nu uppe med henne för hon har ont i magen igen. Har varit besvärad till och från och gnällt/gråtit/vrålat sen 18-tiden. Testade pysventil idag men det hände inte ett smack. Tack och lov har vi haft några lugnare kvällar denna vecka också.

Fast ärligt talat så vet jag inte hur mycket mer jag orkar med snart. Det tar liksom aldrig slut på eländet. Och jag är TRÖTT. Utmattad rent ut sagt.
Det har varit en riktigt tuff start. Men DET BLIR BÄTTRE! Jag måste tro och intala mig själv att det är så.

onsdag 5 februari 2014

Ärligt. Är det normalt att de skriker mer eller mindre i åtta timmar pga magont? Hon orkar inte äta heller. Börjar suga men släpper efter några sekunder och börjar vråla. Vet inte vad jag ska göra.

tisdag 4 februari 2014

...

Igår var vi till akuten med bebis. Hon var slö, åt dåligt och kräktes två gånger. När vi kom in visade det sig att hon hade feber och nån infektion i kroppen sa doktorn. Hon hade dessutom gått ner typ 35 g i vikt sen vägningen i torsdags. Doktorn funderade på om jag hade nog med mjölk men efter att ha vägt henne före och efter amning konstaterade han att det nog inte var det som var problemet. Det var dock ett OBS på vikten.

Träffade världens bästa doktor iaf som bad oss åka in idag igen om hon hade feber på morgonen. Det hade hon inte. Däremot ringde doktorn imorse (fatta det då, en akutläkare som ringer för att kolla läget dagen efter!) S har nyst och varit lite snorig idag. Hon är dessutom inne på sin SJUNDE timme av gnäll och skrik och har ont i magen. Hon har inte bajsat idag. Har ätit lite dåligt igen också.

Som om inte det räckte blev M sjuk i lördags. Har haft hög feber och nåt som vi trodde var vattkoppor då vi hörde att det gick på förskolan. Skitmånga barn är smittade och BVC och VC är inkopplade och det har spekulerats om det är vattkoppor, svinkoppor eller höstblåsor men symtomen stämmer inte in fullt ut på nåt av det. Idag kontaktade de Smittskyddsinstitutet och eventuellt är det höstblåsor som löpt amok och muterat och utvecklats till nåt eget nytt virus. Tror M har blåsor i munnen för hon säger att hon har ont och äter knappt nåt. Hon är dessutom rätt hängig fortfarande efter fyra dagar och gnäller och gråter för minsta lilla.

Inatt har jag sprungit i skytteltrafik mellan barnen och knappt sovit nåt. Nu har J tagit lillan lite så jag ska få sova en stund. Räcker det inte snart nu? Borde vi inte få det lite lugnt ett tag? Lider med de små för att de mår dåligt. :(