fredag 19 augusti 2011

Denna natt har inte innehållit särskilt mycket god sömn kan jag meddela. För en gångs skull somnade jag ganska med en gång dock. Sen vaknade jag vid halv tre - toabesök. Sen ringde J:s klocka typ två timmar senare. Strax efter fem kom han och pussade mig hej då och begav sig av mot Jönköping. Det tog ett tag att somna om. Först var jag dessutom tvungen att gå upp och kissa IGEN.

Fem över sex ringde de från jobbet och frågade om jag kunde byta tur idag, då en blivit sjuk, och om jag kunde jobba mellan 7.00 - 15.30 istället för 14.00 - 22.00. Det kunde jag inte. Somnade om efter många om och men. Vaknade strax efter åtta av att en jävla fluga envisades med att flyga omkring örat på mig och att sätta sig i ansiktet på mig tusenmiljarder gånger. Det är nästan bland det värsta jag vet! Sådär höll den på tills jag inte stod ut en minut längre och gick upp vid 9.30. Det hade varit himla skönt med sisådär 6-7 timmars sammanhängande sömn någon gång innan bebisen kommer.

Usch, vad jag är nervös för ultraljudet nästa vecka. Trots att jag vet att jag inte kan styra över vad de kommer säga. Om bebisen saknar något organ eller inte mår bra på något annat vis kan jag inte göra något åt det. Jag kan inte ändra det. Jag känner mig fortfarande inte speciellt gravid och är supernervös för om liten ens lever därinne fortfarande. Denna ständiga oro. Usch. Jag vill bara komma dit och få besked. Ursäkta mitt ständiga tjatande, men det är praktiskt taget det enda jag tänker på just nu.

4 kommentarer:

Trivsamma förändringar sa...

Ja sammanhängande sömn är svårt att få som gravid tror jag... Känns nästan som kroppen försöker vänja en vid vakna nätter innan bebis kommer. Är själv uppe mellan 2-5 gånger per natt o kissar, men har som tur är ganska lätt att somna om.

Du ska se att allt är normalt med din bebis. Jag kände inga rörelser av bebisen förrän vecka 21+5. Men sen dess har jag känt det tydligt varje dag. Har moderkakan i framvägg och då gör det ju att det dröjer innan man känner första gången.

Ha en fin dag, kram Maria

K sa...

Jag har varit lika nervös varje gång - eller förresten, det har blivit värre för varje barn. Ingen tröst smulan, men du skall iallafall veta att vi är många som känt precis likadant som dig. ALLT kommer se bra ut. Så det så. Det är ytterst sällsynt att nåt är fel på RUL, glöm inte det!!! Jag kände inga rörelser förrän sent jag heller, har också haft moderkakan (blä) i framvägg om jag inte fattat fel. Klart bebben lever!! Våga tro på detta, jag är säker på att det är din och Jonas tur nu. <3 Kommer hålla tummarna stenhårt!!!!!!!!!

Essi sa...

Du är en mamma, du har rätt att oroa dig vännen!!! Kram /Essi

Malin sa...

Förstår att det är jobbigt, och att oron är stor, du vill ju detta så innerligt.. just därför oroar man sig genast mer.. Jag känner helt klart att det kommer att gå bra, och precis somd e andra skriver gör det oftast det när det gått så långt... sparkar och sånt kan dröja längre för förstföderskor vet du... VIlket dag blir ultraljudet? Kram