Det känns fortfarande så overkligt, men jag börjar så sakteliga förstå att han är borta och aldrig mer kommer tillbaka. Det gör ont.
Vila i frid, kära morfar.
söndag 21 november 2010
...tänder jag ett ljus för min älskade morfar.
Det känns fortfarande så overkligt, men jag börjar så sakteliga förstå att han är borta och aldrig mer kommer tillbaka. Det gör ont.
Vila i frid, kära morfar.
Det känns fortfarande så overkligt, men jag börjar så sakteliga förstå att han är borta och aldrig mer kommer tillbaka. Det gör ont.
Vila i frid, kära morfar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Beklagar sorgen.
Massa styrkekramar till dig.
Kram vännen, jag har nyligen varit där så vet va du går igenom....
Åh, jag är SÅ ledsen för din skull, jag vet hur det är att förlora någon man älskar, och jag hoppas att du som jag, vet att de finns med oss varje dag ändå, även om man inte alltid kan se dom. Styrkekram till dig!
Skickar en stor kram till er! Tänker på er :-(
Oh beklagar verkligen :(
Kramkram
Beklagar sorgen :-(
kramar
Skicka en kommentar