fredag 30 juli 2010

Okej. Nu ska jag tänka på annat har jag bestämt mig för. Kalla det förnekelse om ni vill, men jag orkar inte tänka på det som hänt för jag blir så ledsen. Just nu är det mitt sätt att överleva. Att försöka koppla bort och tänka på något annat. Jag måste ju fungera normalt. Jag har ett jobb att sköta. Och ett hem att ta hand om. Men det där sistnämnda har det blivit lite sisådär med den senaste veckan kan erkännas. Det är STÖKIGT. Men det struntar jag i. Jag får ta det när jag orkar och har lust helt enkelt. Just nu orkar jag bara det jag måste.

Jag vill passa på att tacka så hemsk mycket för alla fina kommentarer jag har fått. Det är guld värt att känna att man har Er som som stöttar ska ni veta. Tack!
Och så vill jag återigen tacka K för att du ens har tid att tänka på mig inför den STORA dagen på lördag med allt vad det innebär, A för att du bryr dig och för att du fick mig att skratta och tänka på något annat en stund, M och M för att ni peppar mig, sms:ar och ringer och "kollar mig" regelbundet och säger att jag kan ringa och prata/grina när jag vill. Och älskade J. Utan dig skulle jag inte orka. Tack för allt du gör för mig trots att du själv också är väldigt ledsen.

Jag är oändligt tacksam ska ni veta.

0 kommentarer: