Kärlek.

Måste bara uttrycka min tacksamhet över J. Han har varit helt fantastisk under den här tiden. Från att det var dags för förlossning då han gjorde allt han kunde för att hjälpa mig, tills nu när vi kommit hem. Han peppar, stöttar, fixar, sköter all markservice, serverar mig mat och tar hand om Molly på bästa sätt. Han är en riktig klippa! Jag har verkligen tur som har honom och vår underbara dotter i mitt liv. Vet inte vad jag skulle göra utan dom!

Men snart är det dags för J att återvända till Vänersborg igen och jag är självklart orolig för hur det kommer gå då. Jag vet att jag får hjälp av nära och kära men det blir inte samma trygghet som när han är här. Jag måste försöka pigga på mig lite så jag orkar stå på egna ben när han inte är här. Just nu känns det inte särskilt roligt med den där jävla bristningen som ställer till det.

Jag hoppas verkligen att du vet hur mycket du betyder för mig, Jonas. Du är allt. Kärlek.