lördag 31 juli 2010


Imorgon blir det ingen sovmorgon. Tvärtom ska vi upp ganska tidigt. Vi tänkte nämligen hinna med ett loppisbesök innan jag börjar jobba eftermiddag klockan 14.00.

Vi måste intensivumgås lite nu innan J åker till Örebro imorgon eftermiddag och lämnar mig här som gräsänka resten av veckan. My god, vad tråkigt det kommer bli! :( Tur att jag har en hel del jobb inplanerat. Och så ska jag även hinna tvätta och städa lite om orken kommit tillbaka.
Nu ska jag och J äta blåbärspaj och kolla på film - The Imaginarium Of Doctor Parnassus. Sämre kan man ju ha det!


Idag gifte sig Kerstin med sin drömprins och av mms:et att döma så är hon en av de vackraste brudar världen har skådat!
Jag hoppas verkligen att ni haft en fantastisk dag hittills K, och att den fortsätter långt in på småtimmarna.

GRATTIS!

Obs!
Random händer framgooglade. Har ingenting med texten ovan att göra!
Jag hade sån tur att min kära syster masserade mig igår. Hon är duktig. Det gjorde ont, men efteråt kändes det så himla mycket bättre på en gång. Kände mig inte alls lika stel.
Imorse kändes det också rätt okej, men nu de två sista timmarna på jobbet kände jag att jag fick ont igen. Och gullig som syrran är så knådade hon mig igen. Nu känns det återigen ganska bra. Men ska nog ändå be J att ta lite ikväll igen så jag inte stelnar till direkt.

Jag skulle vilja gå på massage typ en gång i månaden eller så. Tror det skulle vara bra att få bort lite spänningar och vara lite snäll mot kroppen och ta hand om den bättre.


Igår när jag kom hem var inte J hemma. Jag undrade såklart var han var, men tänkte att han nog inte skulle vara särskilt långt borta. Därför äntrade jag duschen och medan jag stod där kom han hem igen. Han hade varit ute och plockat blåbär i regnet. Han skulle nämligen slänga ihop en blåbärspaj! Ibland undrar jag hur jag kan ha fått sån tur som hittat en karl som gillar att baka(!) (På förmiddagen hade han även bakat matbröd, kan tilläggas!)

Pajen avnjöts iallafall tillsammans med J och syster. Den var delicious.

Bilden är lånad från Google.

fredag 30 juli 2010

Spöregn.

Upplyftande väder va? Not.

Titta! Små, små tomater har börjat komma på min tomatplanta. De är hur gulliga som helst.


Det gäller att försöka glädjas åt de små sakerna i livet.


Jag tror att min syster kommer hit och sover här inatt. Om hon gör det tänkte jag att hon skulle få knåda mig lite på axlarna och i nacken. Jag är helt stiff. Har så jävla ont. Jag kan självklart ha lite ont då och då i axlar och rygg med tanke på mitt ganska tunga jobb, men inte såhär som jag har nu.

Det började redan i tisdags då jag kände att jag nästan kände mig bortdomnad i nacken och axlarna. Det liksom "spirrade" och jag kände mig trött i axlarna. När jag vaknade igår hade jag ont istället. Var stel som en pinne. Och under kvällen blev det sedan successivt värre. Kunde inte hitta någon bekväm ställning i soffan. Försökte massera mig lite själv men det gjorde så jäkla ont. Därför tänkte jag att syrran kanske ville hjälpa mig lite. För annars vet jag inte hur jag ska orka med fyra arbetsdagar till faktiskt. Känns som att jag går och drar upp axlarna fast det gör jag inte. Konstigt är det. Behöver nog lösa upp lite knutor.

Jag borde nog gå regelbundet på massage samt träna mer. Träningen har det varit väldigt dåligt med i sommar. Jag som skulle springa flera gånger i veckan och göra ryggövningar hade jag tänkt. Det blev det ingenting med. Energinivån ni vet. Och förkylning.
I vilket fall som helst undrar jag om denna plötsliga stelhet och smärta kan bero på spänningar? Jag tippar på det. I kombination med tungt jobb kanske.


Se så glad och harmonisk man blir av lite massage!

Igår tillbringade vi kvällen i soffan. Vi käkade hemmagjord pizza, drack vin och kollade på Snabba Cash. Den var sjukt mycket sämre än boken. Men fyllde ändå sin funktion, jag tänkte inte på att jag mådde apa en enda gång nästan. Och det får väl ändå räknas som ett gott betyg?



Okej. Nu ska jag tänka på annat har jag bestämt mig för. Kalla det förnekelse om ni vill, men jag orkar inte tänka på det som hänt för jag blir så ledsen. Just nu är det mitt sätt att överleva. Att försöka koppla bort och tänka på något annat. Jag måste ju fungera normalt. Jag har ett jobb att sköta. Och ett hem att ta hand om. Men det där sistnämnda har det blivit lite sisådär med den senaste veckan kan erkännas. Det är STÖKIGT. Men det struntar jag i. Jag får ta det när jag orkar och har lust helt enkelt. Just nu orkar jag bara det jag måste.

Jag vill passa på att tacka så hemsk mycket för alla fina kommentarer jag har fått. Det är guld värt att känna att man har Er som som stöttar ska ni veta. Tack!
Och så vill jag återigen tacka K för att du ens har tid att tänka på mig inför den STORA dagen på lördag med allt vad det innebär, A för att du bryr dig och för att du fick mig att skratta och tänka på något annat en stund, M och M för att ni peppar mig, sms:ar och ringer och "kollar mig" regelbundet och säger att jag kan ringa och prata/grina när jag vill. Och älskade J. Utan dig skulle jag inte orka. Tack för allt du gör för mig trots att du själv också är väldigt ledsen.

Jag är oändligt tacksam ska ni veta.

torsdag 29 juli 2010

Mitt humör idag går hand i hand med vädret som råder utanför rutan. (Det regnar som FAN, så då förstår ni kanske)

Som ni vet var det BIM + 1 i lördags - yey! (BIM = BeräknadIckeMens, för er som inte visste det.)
Och inte hände det något på söndagen heller och inte på måndagen... Ända sedan förra måndagen, alltså fem dagar innan BIM, hade jag skitont i bopparna och molvärk i magen. Dessutom frös jag som en idiot och det kändes som jag höll på att bli sjuk.
Jag brukar ha lite ont i brösten innan mens och en eller två dagar innan den kommer kan jag känna en mensvärksliknande smärta i magen. Men aldrig har jag känt det i en hel vecka och aldrig har jag haft så ont i brösten som denna gång. Det kändes som att jag blivit överkörd av en lastbil ungefär. Kunde knappt nudda vid dem utan att grimasera. Mest ont gjorde det på sidorna.

Well. Vi började hoppas och pratade mycket om det under vår semestertripp. Nervösa var vi. Och pirriga. Fnittriga. Förväntansfulla! Kanske hade det faktiskt tagit sig den här gången? På måndag kväll när vi anlände tillbaka hem införskaffades två graviditetstest. Ojoj, så spännande det var. Förberedde allt innan vi lade oss. Läste informationsblanketten till testet. Ställde fram en mugg att kissa i. Hade fortfarande lite ont i brösten men tyckte att värken i magen försvunnit och blev genast orolig. Kunde inte sova. Mådde illa av nervositet. Somnade iallafall till slut.

Vaknade innan klockan hade slagit 06.00 på tisdagen. J gick upp. Jag försökte somna om. Men mådde så illa så jag höll på att spy och skakade av nervositet så jag var tvungen att ge upp min skönhetssömn och gå upp och ta det där förbenade testet.

BIM + 4. Kissade i mugg. Klarade inte av att hålla i stickan, skakade för mycket. J fick ta över. Doppa stickan. Sedan fem minuters väntan. FEM MINUTER! Fattar ni hur länge det är?! Visste inte var jag skulle ta vägen. Frös och mådde så jävla illa. Satt i soffan med J. Lutade huvudet mot hans axel och viskade med darrande läppar: "Det är säkert inget denna gången heller." Tiden var ute. Fem minuter hade gått. Gick tillsammans in i badrummet igen. Höll andan. Kollade på testet - Negativt. Vände och vred på det. Höll det i olika ljus. Fortfarande negativt.

Kramades. Knep ihop läpparna. Hårt. Knep ihop ögonen för att inte börja gråta. Orkade inte gråta. Visste att jag aldrig skulle kunna sluta. Kände hur hoppet inom mig dog och försvann lika snabbt som det hade kommit. Hade verkligen hoppats. Hade nästan trott att det faktiskt var något därinne i magen. Mensen brukar komma som en klocka. Nu var den fyra dagar sen. Ville så förtvivlat mycket att det skulle visa positivt. Svalde klumpen i halsen. Gick och satte mig och stirrade rakt fram bara. Satt bara där och stirrade. Kände mig illamående igen. Denna gången på grund av det negativa resultatet. Jag grät inte. Stirrade bara. Och kände mig helt tom. Ringde och väckte mamma och syrran och kraxade fram att testet var negativt. Men jag grät inte.

Men sen, efter en stund kom tårarna. När jag insåg vad som hade hänt. Det blev inget den här gången heller. Jag grät stora, hemska tårar av hjärtesorg. Av frustration över min jävla kropp. Över barnet som aldrig blev. Över barnet som aldrig blir. Somnade om en stund. Och grät igen. Fram tills klockan var 13.10 och jag var tvungen att åka till jobbet. Då fick jag tvinga mig att sluta. Precis innan jag skulle gå utanför dörren hade jag ett missat samtal på mobilen. Det var från Kerstin. Kära, underbara Kerstin. Hon hade lämnat ett fantastiskt långt och fint meddelande på min telefonsvarare. Då började jag grina igen. Men tack K. Det betydde verkligen jättemycket!

Onsdag och fortfarande ingen mens i sikte. BIM + 5. Vad är det för fel på min jävla kropp? FUNKA för fan!
Började lite smått fundera på om det kanske bara inte hade visat något på testet. Om hcg-värdet bara råkade vara väldigt lågt. Läste om massor av människor som inte fått sitt plus förrän på BIM + 15 och mer. Kände hoppet komma tillbaka litegrann. Kanske var det så för mig också? Vi bestämde att jag skulle ta ett nytt test på fredag om inte mensen kommit. Och om även det visade negativt och den fortfarande inte kommit på måndag skulle jag använda det dyrbara numret till mottagningen som kan hjälpa till med såna saker som ofrivillig barnlöshet och sånt. Det numret jag fick av barnmorskan sist.

Men jag behöver inte ta det andra testet imorgon.
Idag, på BIM + 6, kom den jävla mensen. Naturligtvis när jag var på jobbet. Stod inne på toaletten och djupandades länge, länge efteråt. Försökte få ner pulsen. Hjärtat slog som besatt i bröstkorgen på mig och jag trodde jag skulle kräkas. Kändes rätt okej efter en stund. Jag hade lyckats blinka bort några envisa tårar som trängde sig fram. Bara 4,5 h kvar, sen får jag gå hem och go crazy där, tänkte jag i mitt stilla sinne. Skakade lite på mig och klistrade på ett leende innan jag gick ut, tyckte själv att jag såg rätt okej ut när jag tittade mig i spegeln.

Fortsatte med det jag höll på med - just då städade jag. Fick sätta mig på huk flera gånger för jag trodde jag skulle spy. Lyckades iallafall städa klart och ställa undan grejerna. Tio minuter senare står jag i tvättstugan och tvättar händerna. Min arbetskamrat kommer in. Tittar lite på mig men säger ingenting. Tittaintepåmigtittaintepåmigtittaintepåmig, tänker jag. "Hur är det? Du ser väldigt blek ut. Mår du inte bra? säger hon försiktigt. Jag klarar inte av när någon frågar: hur är det? Då brister det. Och även denna gången brast det. Jag började grina och förklara vad som hänt. Hon visste sedan innan att vi försöker få barn. Hon kramade mig och försökte trösta. Jag snörvlade och grät. Sen tog vi lunchrast. Pratade lite om saken.

Sen torkade jag tårarna. Tänkte att jag fan inte kan sitta på jobbet och grina hursomhelst! Förstår inte varför det alltid ska ske när jag är där?! Detta var första gången som jag gråtit öppet över det på jobbet. Annars har jag smugit undan på toaletten, till tvättstugan eller något förråd och gjort det i smyg. Men nu gick det liksom inte längre. Det bara brast.

Och here we are now. Tillbaks på ruta ett. Igen.
Och jag sitter här i soffan och tittar ut genom fönstret och tänker att sådär grått som det är ute just nu, så känner jag mig inombords, och undrar hur jag ska orka ta mig igenom detta en gång till. Jag ringer nog och kollar på måndag om jag kan få lite hjälp på traven. Detta funkar inte.




Ursäkta så hemskt mycket för romanen men jag kände att jag behövde ta den långa versionen.

tisdag 27 juli 2010

Batterierna var fulladdade igår.
Idag är det tomt igen. Energin är puts väck och jag skulle vilja gå och lägga mig och dra täcket äver huvudet.
Istället måste jag nu gå och göra mig iordning för en dag på jobbet. Och sedan sex till. Känns sådär just nu. Men jag måste orka.

måndag 26 juli 2010

Idag vaknade jag innan klockan 8.00, helt pigg. Gick på toa och kröp sedan ner tillbaka till sängen och fortsatte med korsordet vi började med igår. Tog oss sedan en promenad längs stranden. Det var ganska blåsigt och kallt, men inget regn iallafall. Gick tillbaka hem och spelade yatzy och käkade lunch och packade ihop oss lite.

Väntade på att mamma och Marie skulle komma. När de kom gick vi ner till stranden en sväng och promenerade. Det hade spruckit upp vid det laget. Stannade en stund och umgicks med dom innan vi åkte hemöver strax innan 18.00. Jag körde och det gick bra!


Igår spöregnade det. Regnet bara öste ner hela dagen. Ljudet var öronbedövade mot husvagnstaket. Vi gick och köpte färskt bröd och käkade frukost och sen gick vi tillbaka till sängen och lyssnade på musik och löste korsord ihop och läste böcker ända tills klockan var 13.00. Då bestämde vi oss för att göra något av dagen trots det trista och superkalla vädret. Trodde nästan jag skulle frysa ihjäl igår.

Vi åkte ner till stan en snabbsväng och traskade runt lite i regnet. Tröttnade snabbt. Därför åkte vi till Tanums Loppis - Bohusläns största loppis, istället. Där tillbringade vi ganska lång tid. Det är ju jädrigt stort! Hittade dock typ ingenting av värde så det var en besvikelse. Dessutom frös jag hela tiden så jag trodde jag skulle svimma. Usch, vad kallt det var!

När vi kom hem lagade vi mat - helstekt fläskfilé och potatissallad och duschade och gjorde oss iordning. På kvällen skulle det nämligen komma en trubadur och spela på Strandbaren på campingen så vi gick dit och lyssnade i en timme ungefär. Han var jätteduktig! Sen tröttnade vi på det och gick hem och lade oss och läste korsord i sängen istället.

Vi har haft en helt fantastisk helg i kära, underbara Grebbestad. På lördagen när vi kom fram var det faktiskt fint väder! Det kunde man minsann inte tro om man ska se till hur vädret här hemma var när vi åkte. Vi passade på att njuta fullt ut av det härliga vädret och gick ner till stranden en liten sväng.

Sedan åkte vi ner till bryggan och strosade omkring där och insöp atmosfären och kikade i lite butiker innan vi gick och käkade mat. Efter det gick vi tillbaka till bryggan och tog en mjukglass i kvällssolen. Sedan åkte vi tillbaka till campingen och där gick vi ned till stranden för att titta på solnedgången. När vi kom tillbaka spelade vi yatzy och käkade chips!


Här kommer Dag 1 i bilder.




lördag 24 juli 2010

Ja, vi har inte kommit iväg ännu.
Jag hade ställt klockan på 06.00 men med tanke på att den var efter 01.00 när vi la oss igår var vi rörande överens om att sova en timme till när alarmet tjöt imorse. Uppstigning klockan 07.00 istället alltså.
Har precis packat det sista, vattnat blommor och samlat ihop sängkläder och sånt och J håller på med disken. Inom kort kommer vi att bege oss iväg. Jag ska köra.

Fan, vad kallt det är idag då! Höll på att svimma när jag kollade temperaturen föut och såg att det endast var 10 grader. Det är ju mitt i högsommaren för bövelen! Det ska vara varmare än så. Föredrar den tropiska hetta som vi haft ett tag, med fukten och allt, framför kylan som råder nu. Hoppas verkligen att sommaren kommer tillbaka, för än är den inte slut enligt kalendern även om det faktiskt känns som höst i luften!

Fortfarande ingen mens i sikte även om mensvärken håller i sig. Men så länge det inte kommer något blod är jag nöjd. BIM +1.

Nej, dags att fixa det sista och hämta bilen så vi kan dra någon gång.
Tjarå!

fredag 23 juli 2010

Nu är jag inte sur längre. Har förlikat mig med tanken att åka imorgon istället. Det blir nog ganska tidigt skulle jag tro. Iallafall om jag får bestämma. Men vi får väl se hur lång tid herrn i huset behöver på sig för att göra sig redo. Jag har tänkt att smågreja lite här inför morgondagen nu och sen är det bums i säng.

Jag kommer inte att ha med mig någon dator, så ni får dessvärre finna er i några dagar utan att alla spännande händelser ur mitt liv delges. Med tanke på alla idagharjag-inlägg så lär det nog inte gå någon nöd på er trogna läsare. Hur kul kan det vara att läsa om när jag jobbar och städar?
Well. På måndag återvänder jag förhoppningsvis utvilad och med lite fina bilder att dela med mig av från kära, vackra G-town.

Until then... Ta hand om varandra och må så gott!
Jaha. Nu verkar det inte som att vi kommer iväg till Grebbestad förrän imorgon. Det var ju jävligt roligt. Jag som har fixat och packat och diskat undan och haft mig bara för att det skulle vara så smidigt som möjligt för oss att bara dra typ direkt J kom hem idag. Men nu har han tydligen massa viktiga grejer att göra innan vi kan åka (äta, kolla mail och duscha) så det verkar som om vi blir tvungna att vänta tills imorgon. Och jag vet att vi inte kommer att komma iväg i tid, för J är värsta tidsoptimisten och jävligt långsam på morgonen. Han äter typ frukost i en halvtimme/timme och så lite kaffe på det sen. Skit också.

Känns som att jag stressat med alla förberedelser och ansträngt mig helt i onödan. Jag vill kunna spendera så mycket tid som möjligt därnere och därför vill jag åka redan idag. För att få ut så mkt som möjligt av resan.
Nu är jag sur. Jag är extra känslig nu också när jag ska ha mens, så jag har en förmåga att överreagera. Men jag vill dit nu! :(
(Mensen har förövrigt inte anlänt ännu. Håll tummarna för att den fortsätter att hålla sig borta!)
Att gå och vänta på att lyckas bli gravid är rent ut sagt ett helvete. Att få ett + på stickan är det som jag önskar mig högst av allt just nu.
Det är så mycket känslor i kroppen. En sådan innerlig längtan. Frustration för att det inte tar sig. Ångest. Oro. Förhoppningar och förväntningar. Men också ren och skär sorg när det inte visar något +.

Det sägs att man ska slappna av. Men det är inte så lätt. Den där innerliga längtan efter att få bli mamma stressar kroppen på ett negativt sätt.
Man känner sig så jävla okvinnlig som inte lyckas bli gravid. Att inte kunna göra det mest kvinnliga och naturliga en kvinna kan göra.

Jag hoppas verkligen att jag kommer att få uppleva känslan av att inse att jag ska bli mamma någon gång. Och på ett eller annat sätt så kommer jag att få uppleva det. Det finns så många alternativ idag för människor som har svårt att välsignas med ett barn på naturlig väg.

Anyway. Idag har jag BIM. (Stayawaystayawaystayaway, mensjävel) Den förbenade mensen lär dock komma inom kort. Jag känner det. Har haft ont i brösten hela jädra veckan och haft mensvärk nu i flera dagar precis som att den är på väg. Så jag får väl återigen bita i det sura äpplet och inse att det inte lyckades denna gången heller.

torsdag 22 juli 2010

Tro´t eller ej men nu är jag helt LEDIG i fyra dagar. Jävligt skönt måste jag säga. Jävligt, jävligt skönt.

Jag dammsög halva lägenheten när jag kom hem från jobbet. Sen kom en oerhörd trötthet över mig och jag orkade inte fortsätta. Satte mig på golvet och målade krukor istället. Nu får det duga så.

Imorgon tänkte jag fortsätta med dammsugningen och börja packa kappsäcken. På lördag styr vi nämligen kosan mot västkusten och Grebbestad för en liten minisemester. Det är mycket välbehövligt kan jag säga! Jag behöver en liten andningspaus. Jag älskar Grebbestad. Det är sommar. Saltvatten, mjukglass på bryggan, en kall öl vid Strandbaren, yatzy i förtältet under regniga dagar... Lugn och ro och ledighet.

Imorgon kommer äntligen J hem igen. Jag har väntat. Och längtat. Och väntat lite till. Det ska bli mysigt att få komma iväg en sväng bara han och jag.
Egentligen hade jag tänkt börja min ledighet med att ta en kortare löprunda imorgon men jag har fan fått skitont i halsen igen. Trött blir jag. Igår kände jag minsann ingenting men det är ju typiskt min otur.


Idag vågade jag mig i närheten av en stekel med kameran. :D

Nu ska jag kolla på Ernst. Vilken underbar karl va? Han kan tamefan ALLT. Vi är väldigt förtjusta och lite småförälskade i honom både jag och J. Höhö. Idag får jag dock kolla allena eftersom herrn i huset fortfarande befinner sig i Uppsala.

Återkommer.


onsdag 21 juli 2010

Egentligen har jag absolut inget att förtälja. Men eftersom ni förmodligen är sjukt nyfikna på vad min dag har bjudit på så kommer här en kort summering av dagen.

Sitter i nuläget i soffan och hänger. Har så jäkla ont i ryggen, detta beror både på tung arbetsbelastning på jobbet, att jag har stått/gått typ hela dagen plus att det verkligen känns i ryggen när man sitter på golvet i skräddarställning och målar krukor. Jobbigt.
Jag jobbade till 15.00. Direkt efter det åkte jag till affären och köpte potatis. Där stötte jag på syrran som var här i byn och skulle hälsa på pappa, så jag gick dit och umgicks en sväng jag också. Det var trevligt. Fick med mig några krukor hem från far också.

Efter det gick jag hem och pysslade lite med mina blommor och målade krukorna en sista gång samt målade de nya jag fick med mig idag. Och så har jag vattnat och gjort ugnsrostad färskpotatis med olivolja och vitlök. Har precis ätit nu. Egentligen skulle jag ha dammsugit, men jar orkar fan inte! :(

Det lär bli sängen tidigt tillsammans med min bok av Marian Keyes som sällskap. Jag är hur trött som helst. Tidig uppstigning väntar dessutom imorgon igen.

tisdag 20 juli 2010

FY FAN vad duktig han är den där Alex Wong - den asiatiske killen alltså.
Och kan ni fatta att han i vanliga fall dansar balett? BALETT! Satan i gatan vilket otroligt bra hiphop-framträdande han precis gjorde alltså. Jag är helt lyrisk. Lyrisk I tell you. Och därför känner jag mig tvungen att delge er detta mästerverk här om ni mor förmodan missade det. Enjoy!

Jag har hållit på och fejat sen jag gick upp. Men jag fick också gjort det jag hade tänkt mig. Jag har målat krukorna, dammtorkat överallt och rensat blommorna. Jag har även hunnit med att ta mig en dusch och trycka i mig en persika. Yey!

Ikväll är det SYTYCD så det är hem fort som fan efter jobbet som gäller för att inte missa.


Detta fick jag med posten förra veckan.
Body butter-lotionen är redan en stor favorit. Riktigt fet och go och dessutom luktar den jättegott! Vi får väl se om jag kommer att börja träna med Paulo Roberto eller inte. Det lutar åt inte. Men man ska aldrig säga aldrig! Testa måste jag naturligtvis göra inna jag bestämmer mig. I vilket fall som helst så MÅSTE jag börja träna snart. Jag saknert som fan. Ska försöka mig ut på en kort löprunda någon gång denna vecka har jag bestämt.
Morrn morrn!
Det tog mig en evighet att komma till ro och somna igår kväll men när jag väl somnade sov jag som en prinsessa. Vaknade 09.20 och kände mig nästan utvilad! Det händer typ aldrig annars.

Nu ska jag ta tag i dagen. Tänkte betsa krukorna en gång till och sedan dammtorka och rensa blommorna på ballen innan det är dags för ett eftermiddagspass i kolgruvan (a.k.a jobbet på demensboendet.)

Ha en fin dag, mina vänner!

måndag 19 juli 2010

Här kommer bilder på det jag beställde på Jotex tidigare idag.






Här kommer ännu fler bilder.


Dessa krukor har jag betsat två gånger. Tror bara jag ska ta en gång till och sen får det räcka. Vill att de ska vara lite genomskinliga.



Några av mina passionsblommor. Nästan alla tog sig och grodde och jag satte ändå runt 30 st! Nu återstår att se om de växer och blir något större efter omplanteringen.

De största blommorna med fyra blad har jag planterat om.

Tomatplantan har växt sig jättehög och det är fullt med små gula blommor på den!

Köpte mig en hjärtan på tråd förra veckan. Det är en av de finaste blommor som finns tycker jag, trots att själva blommorna inte är sådär hemskt speciella. Det är hjärtbladen som är fina.
Nu återstår att se hur länge jag lyckas hålla liv i den.


Här kommer de utlovade bilderna på några av de saker vi köpte när vi var iväg på loppisrunda och allmän shoppingrunda i Säffle/Nysäter/Långserud.


Åh, vad jag tycker om det här blommiga förklädet redan! Betalade 59 kr för det.

J hittade en bok som passade honom som handen i handsken. 1 kr kostade den.

Jag har placerat lite kryddor i nya kryddlådan. Kostade 89 kr.

En silverbricka i fusksilver som jag endera tänkte ha som ljusfat eller också bara att ha som vanlig bricka om det är mkt att bära eller till ost och kex och sånt. Den lär komma till användning oavsett vad jag bestämmer mig för att ha den till. 20 kr kostade den.

Två lerkrukor i olika size, 1 kr/st. De har betsats idag.

Två gräddvita mindre krukor som jag tyckte såg lite lantligt rustika ut och som jag tycker passar ypperligt att plantera kryddväxter i. Det får det bli nästa år! 1 kr/st.

Ännu en kruka, denna gång med blommönster på. 1 kr.

Såhär blev lampan när foten blev målad.
Vad tycker ni? Själv är jag överförtjust i den.

Burkar som jag tänkte ha te, kakao och såna grejer i. Har dock inte hittat den rätta platsen för dem än. Skulle vilja ha dem på en hylla i köket men det är lite dåligt med utrymme för det därinne. :( 44 kr/st kostade de iallafall.



Fin potpurripåse som jag köpte för halva priset. 39,50 betalade jag för den.

Gammeldags marmeladburkar till J:s hemmagjorda marmelad. 18 kr/st.
Ja, det var en del av alla fina saker som vi hittade på vår lilla tripp. Jag är supernöjd med alltihop. Nu ska jag gå och hänga sista tvätten.