Middagen idag bestod av kycklinggryta med ris, färska champinjoner och cocktailtomater. Kycklinggrytan är svingod. Det är kyckling, bacon, grädde, paprika, lök, morötter och lite annat göttigt i. M-m-m.
Jag slutade med mina p-piller hösten 2007 och ville såå gärna bli gravid men inte förrän vintern 2008 blev jag det. Jag tror att mycket har och göra med att man tänker så mycket på att bli det och automatiskt sätter man omedvetna spärrar. Kroppen tar inte emot. Men det kommer så håll ut! :)
Men det är väl bättre att veta hur det står till än att inte veta? Sen får man bearbeta det man får reda på sen om det nu skulle vara negativt men det finns ju hjälp att få :) och om du får reda på om det är något negativt nu kan du agera fortare. Eller hur? Försöka se ljuset i mörkret.
Ingenting är omöjligt, vissa saker går bara lite trögare :) det kommer att gå bra ska du se! Man tänker för mycket också tror jag och som jag skrev, det bildas spärrar, kroppen tar inte emot, stöter ifrån.
Men alltså känn dig inte okvinnlig herregud! Det kan bli såhär, det är så för jättemånga, fler än vad man tror. Och med lite hjälp på traven så vips :D ibland går det av sig själv, ibland måste man ha hjälp på traven :) och man är inte sämre för det! Men visst kan jag förstå känslan.
Det kommer att gå bra ska du se, på ett eller annat sätt, finns så mkt hjälp att få idag :) ge inte upp!
Hejsan =) Ja du är inte den första som säger att Mathilda är likt mig =)... Jag har ju oxå jobbat med pojkens mamma, vilket tog ganka lång tid att inse för mig... pappan träffade jag ju mycket i ishallen ,men inte ens när jag träffade mamman på avd 12 i Karlstad när våra pojkar låg där samtidigt trillade polletten ner...
Milla heter jag och jag är barnsligt förtjust i choklad, tycker om musik, har två tatueringar och en piercing, gillar att dricka vin, är en shoppinggalen fyndexpert, är livrädd för cancer, har en lindrig form av bacillskräck, tycker att ironi är det roligaste som finns, älskar matlagning, gillar inredning och älskar den romantiska, lantliga stilen och allt som är vitt, är rädd för alla sorters fåglar, spindlar, getingar och andra småkryp, analyserar sönder saker jämt och förmodligen tänker jag alldeles för mycket, jag hatar sånadär hurtiga och klämkäcka människor som aldrig verkar ha en dålig dag, är periodare när det gäller träning, efter nästan 2,5 år lyckades vi bli gravida med hjälp av pergotime och bebisen var otroligt efterlängtad, är nu spontangravid igen, lider av pollenallergi, skrattar ofta högt åt mina egna skämt, älskar att resa och skulle göra det jämt om jag hade möjlighet, är en sucker för leopardmönster, tycker att sommar utan tvivel är den bästa årstiden, jobbar som undersköterska, längtar efter att få köpa hus och inreda, är livrädd för döden trots att jag möter den regelbundet genom mitt yrkesval, tycker att tunikor och leggings är världens bästa påhitt.
7 kommentarer:
Såg gott ut :-) Är det bara grädde i eller är det nåt annat "flytade" också?
Nä, den var inte stor du *s*
Ja bara de första dagarna gått så går det lättare sen :-)
Hej och tack så otroligt mycket! :)
Jag slutade med mina p-piller hösten 2007 och ville såå gärna bli gravid men inte förrän vintern 2008 blev jag det. Jag tror att mycket har och göra med att man tänker så mycket på att bli det och automatiskt sätter man omedvetna spärrar. Kroppen tar inte emot. Men det kommer så håll ut! :)
Jag håller tummarna för er!
Kramar! /Lisa [lising]
Mums så gott det såg ut :)
Men det är väl bättre att veta hur det står till än att inte veta? Sen får man bearbeta det man får reda på sen om det nu skulle vara negativt men det finns ju hjälp att få :) och om du får reda på om det är något negativt nu kan du agera fortare. Eller hur? Försöka se ljuset i mörkret.
Kram Lisa!
Ingenting är omöjligt, vissa saker går bara lite trögare :) det kommer att gå bra ska du se! Man tänker för mycket också tror jag och som jag skrev, det bildas spärrar, kroppen tar inte emot, stöter ifrån.
Men alltså känn dig inte okvinnlig herregud! Det kan bli såhär, det är så för jättemånga, fler än vad man tror. Och med lite hjälp på traven så vips :D ibland går det av sig själv, ibland måste man ha hjälp på traven :) och man är inte sämre för det! Men visst kan jag förstå känslan.
Det kommer att gå bra ska du se, på ett eller annat sätt, finns så mkt hjälp att få idag :) ge inte upp!
Kramar! /Lisa
Hejsan =)
Ja du är inte den första som säger att Mathilda är likt mig =)...
Jag har ju oxå jobbat med pojkens mamma, vilket tog ganka lång tid att inse för mig... pappan träffade jag ju mycket i ishallen ,men inte ens när jag träffade mamman på avd 12 i Karlstad när våra pojkar låg där samtidigt trillade polletten ner...
Det är så hemskt....
Skicka en kommentar