tisdag 23 juni 2009

Det bor en hel jävla måsflock här utanför. Just nu håller en av dem på och gapar och skriker som besatt. Även om det bara är en så ekar det i huvudet. Det liksom skär i öronen. Jag blir vansinnig på måsjäveln snart! Hur fan ska man kunna koncentrera sig på att plugga när han låter som en skadeskjuten psykiskt sjuk fågel med utvecklat skrikberoende?

Annars brukar flocken skrika mestadels på morgonen, ibland på kvällarna också, men allra oftast på morgonen. Ungefär från att solen har gått upp och framåt. Underbart ljud att vakna till klockan fyra på morgonen. Undrar just om de fått barn än? De brukar få det runt den här tiden väl? Förra året var de helt crazy när man skulle cykla till jobbet. De anföll så fort man kom inom synhåll. Tänk er mig, fågelrädd, sömndrucken på en vinglig cykel, med ett paraply i ena handen och gallskrik och långa svordomsramsor med en måsmamma och en måspappa ovanför skallen som försöker DÖDA mig! Inte kul alls. Jag brukar skrika ungefär såhär: "Låt mig vara jävla måsjävel! Jag skiter väl i era jävla äckliga ungar! Aaaah! (Blir anfallen) Helvete! Måsfan! Stick!" And so on.

Jävligt obehagliga djur det där. Och man tycker ju att de kanske inte borde föda barnen vid ett lägenhetshus där det bor människor och sedan låta ungarna gå runt cykelställen och pipa. Vad ska man göra liksom? Man måste ju kunna röra sig utomhus för bövelen. Förra året fick jag och Jennie springa till varann när vi skulle umgås. På liv och död. Ni är vattenfåglar, fatta det!
I år har jag inte sett några duniga, runda fjunbollar ännu. Rätt söta är de, bebisarna, med sina små runda kroppar och pipiga röster, men mamma mås och pappa mås är inte roliga att ha att göra med.

Nä, nu kom jag av mig lite. Plugg var det ju.

0 kommentarer: