onsdag 9 juni 2010

Ja, då var det där förbenade ultraljudet gjort då. Det verkade som att jag hade ett ganska friskt ♥. Hörde att läkaren mumlade lite om ett litet läckage till sin kollega men eftersom han inte sa något om det till mig så antar jag att det inte är någon fara. Jag frågade inte heller faktiskt.

Det tog en timme att göra undersökningen och jag låg där med frallorna fritt flängandes i det kalla rummet. Jävligt kallt var det. När hon tittade på ovansidan kändes det ingenting men när hon var under bröstet och nästan på bröstet och försökte leta upp mitt hjärta gjorde det så ont så jag höll på att fälla en tår. Jäklar vad hon tryckte och hade sig. Hade lust att säga till henne: Hörredu, det blir ingen klarare bild bara för att du trycker hårdare så skärp dig nu va! Men som den äkta svenska, snälla flicka jag är så låg jag bara där och knep samman läpparna och bilnkade bort envetna tårar istället. När herr Doktor sen tog över och kollade gjorde det helt plötsligt inte ont alls! Så jag tror inte det var nödvändigt att klämma och trycka så hårt som hon gjorde.

Efter sjukhusbesöket åkte vi till IKEA för att äta frukost och handla lite lågenergilampor till mig. Restaurangen öppnade 9.30 så vi fick snällt sitta ute i bilen och vänta i en kvart. Sen traskade vi in och käkade god frukost. Knappt hann vi svälja sista tuggan innan det började tjatas om en "Kod 1000" i högtalaren. Vi fattade ingenting, men gubben som sa det upprepade sig hela tiden så vi fattade att det var något i görningen.

Efter några minuter kom en IKEA-medarbetare och sa att vi var tvungna att smita ut genom närmaste nödutgång eftersom det var brandlarm. Ojojoj. Tur de inte skrek ut det i högtalarna för då hade väl folk fått panik. Det är väl därför de använder sig av kodade meddelanden förstås. Vi fick lämna grejerna därinne och sedan stå utanför och trycka en stund innan vi återigen blev insläppta vid huvudentrén. Genom högtalaren fick vi veta att det bara var brandövning, så det var ju skönt.

Strosade omkring därinne en bra stund och hade jättetrevligt, jag och mamma. Om ni trodde att jag bara kom hem med lågenergilampor så trodde ni fel! Jag köpte bland annat en vattenkanna, två fina ramar av olika modell och size, en pizzaslicer, (väldigt nödvändigt höhö) tekula, påsklämmor, sugrör, skarvsladdar och sen kommer jag inte på något mer. Slutnotan hamnade iallafall på över 600 kr så något mer var det säkert.

Efter IKEA skjutsade mamma hem mig. Var väl hemma runt 13.00 ungefär. Sedan dess har jag inte gjort särskilt mycket alls. Suttit och degat mest. Är så himla trött! :/



Jävligt billig och god IKEA-frukost.

Oroliga människor utanför en av nödutgångarna.

5 kommentarer:

Jennie P sa...

Hej gumman! nu hängde jag inte riktigt med på varför du gjorde ultraljudet... Men jag kan säga att när jag gjorde det så förklarade de att de allra allra festa människor har ett litet läckage mellan kamrarna och att det är fullständigt normalt. Om dom inte sa något till dig så var det för att det inte var något anmärkningsvärt och inget som du behöver oroa dig för :) Bra va?! Men håll med om att det var lite mäktigt att kunna se sitt eget hjärta slå. Även om man kände sig sårbar med slangen långt ner i halsen så kände iaf jag mig lite oövervinnerlig också när jag fick se mitt eget hjärta pumpa :) Pöss på dig

Tezz sa...

Vilken tur att hjärtat såg bra ut!!!

mysigt med en ikea frukost!
såg gott ut!!

Min nya blogg finns på soclog.se men man måste vara vän med mig på bilddagboken för att se/läsa. ska satsa på mer bloggande med mer bilder. Mycket säkrare där än på blogg.se för man ska inte kunna kopiera korten så lätt och man "måste" vara inloggad + vän för att läsa.. har du bilddagboken får du gärna lägga till mig.. jag heter 3ez där. kram

Marie sa...

Vad bra att hjärtat mår bra :-)

Jag måstte till Ikea snart och köpa på mig ett lager med värmeljus, antar att jag hittar nåt mer efter vägen som också får följa med hem *s*

Milla sa...

Jennie:

Jag måste kolla klaffarna eftersom den medicin jag äter kan påverka dem negativt. Men än så länge verkade det som sagt okej... :) Ja, det var lite coolt att se sitt eget hjärta, jag har ju sett det när andra gör det men aldrig mitt eget.

Vad hade du för slang i halsen? Det hade inte jag någon. Du kanske fick göra den där specialgrejen där de tar och kollar från insidan du. Med en gastrokamera? Kommer inte ihåg vad det heter just nu...? Ekokardiografi eller nåt sånt. Ses snart hoppas jag! :)

annica sa...

vad skönt att allt såg bra ut! inför min GBP operation fick jag också göra ul på hjärtat då läkaren på vårdcentralen hört något, som visade sig vara en biblåsljud som inte var någon fara.

Men inte är det kul att göra det "med frallorna hängande" :)