fredag 3 september 2010


Jag sprang en runda förut. Fyrakilometarn. Och det kändes så himla tungt idag. Faktum är att jag gick x flera bara för att jag tyckte det var så jobbigt. Vid typ 2-3 tillfällen var jag tvungen att sakta ned och gå en sväng bara för att det tog emot så. När jag sprungit 0,5 kilometer kände jag lite i ena knäet, dessutom var jag hemskt törstig. När jag sprungit 1,5 var jag så torr i strupen att jag trodde jag skulle avlida. När jag sprungit ungefär 2,6 km hade jag sånt håll i sidan att jag trodde jag skulle krevera. Svinont gjorde det. Så det var inte min dag alls.

När klockan ändå visade på 28,33 (tidsbästa; 28,30) minuter när mina fyra kilometer var till ända blev jag glad för att tiden var såpass bra, men frustrerad över att jag gick så mycket som jag gjorde idag. Nu gick jag inte sådär himla långt, mest bara för att få ner flås och puls lite. Hade varit intressant att se vad klockan stannat på om jag inte gått något alls dock!

Har ju varit ute och gått med Rebecca nu under kvällen också. Vi gick en bra bit över en mil! Så nu känns nästan mina fötter helt såriga på trampdynan. Hade inga bra promenadskor på mig om man säger så. (Utslitna, gamla converse) Imorgon ska jag fan inte ta ett steg i onödan. Hehe.

Det var så jävla kallt nu på slutet av vår promenad! Det är ju bara runt 7 grader. Kom hem för snart 1,5 h sen. Sitter under filten i soffan men fryser fortfarande som en dåre! Huu.

1 kommentarer:

Marie sa...

Ja hösten är här nu *brr*

Jo egentligen kanske man skulle dra ut tänderna längst bak. Gud nåde om jag skulle få visdomständerna där uppe, de skulle komma ut i gommen tänker jag *huu hemska tanke*